January
April 2012
Nu är vi i Peru alla vi som bor på gården. Idag har vi varit på de flytande öarna på Tikkikakasjön. Men det är inte på den här bilden!!
Sådärja. Då har man vart en sväng till Peru...
Färgstarka dounuts har de. Precis som kläderna.
Så här kan det se ut på landsbygden i Peru.
Pool hade vi första veckan i Arequipa.
I Lima badade vi i Stilla Havet, vad det nu är för idiot som kom på det namnet. Jag har aldrig sett större vågor!
Nu har vi varit i Peru. (som sagts tidigare...) Condorerna var inte lättfångade med kameran. Fick (till slut) en bild på ett par över de snötäckta Anderna.
Ölen var riktigt god i Peru. Cuscoena hette den här. Riktigt kall serverades den på alla restauranger vi besökte!
Första veckan bodde vi på Hotel La Casa De Mi Abuela i Arequipa, vilket betyder "min farmors hus" eller något liknande. Spanskan liksom engelskan skiljer inte på mormor eller farmor. Mannen som st
Maten var mestadels god men för vegetarianer fanns det inte mycket att välja på. Särskilt som man inte vågar äta råa grönsaker på grund av matförgiftningsrisken. De sköljer ju grönsakerna
Ett vackert kloster från 1500-talet besökte vi när vi var i Arequipa. Det var ofantligt stort och en guidad tur tog 2 timmar att genomföra.
En blomsterbuske i nunneklostret...
Små indiankvinnor sitter på gatan och försöker sälja sina hantverk. Men nästan ingen handlar av dem. Man har ju bara en resväska med sig och den var ju nästan full när vi åkte... Men det kos
En mamma med sin son och sin "baby Alpacka". 1 Solos var till mamman och sonen men inget till Alpackan. Trots att det var den som var dragplåstret!
En nytvättad bil. Vet inte hur de burit sig åt för att åstadkomma denna finish! Men det finns ingen anledning att vara rädd om sin bil i Peru. Alla kör som idioter och hänger sig på tuten hela
De flytande öarna på Titicacasjön var bland det häftigaste på resan! Det började med att indianerna flydde undan från spanjorerna och bosatte sig i sina vasskanoter ute på sjön. För att få
Inne i Presidentens hydda på den största flytande ön. Här inne bor han med hustru och två barn på 10 kvadratmeter. Även här inne var det full rulljans på affärerna!
En liten indiankille på väg hem till hyddan. Vattnet hotar alltid att sluka de små barnen om de går för nära kanten! Det gäller att hålla tungan i rätt mun! Haha!
Hyddorna har lite olika design, som synes här. Öarna är drygt en meter tjocka och de gungar lite hela tiden. Här och var ligger det stenar. När man lyfter undan en sten är det ett hål under den
Det fanns till och med en bar på en av öarna. Man gör allt för att få in lite pengar!
Här har en kvinna sytt en vacker bonad. En mÃ¥nad hade det tagit att göra den. Lika länge som det tog för hennes man att bygga hyddan! 200 Solos="500":- kostade den. Inte mycket men var ska man gÃ
En liten pojke är med mamma och pappa i en av drakbÃ¥tarna. De lever farligt hela tiden, de smÃ¥ barnen. DrakbÃ¥tarna hÃ¥ller bara ett Ã¥r. Sedan ruttnar de och det mesta mÃ¥ste bytas ut. Jag förstÃ
Två missnöjda indiankvinnor ser turistbåten kasta loss. Ingen försäljning idag heller. Man möts alltid av människor fyllda av förhoppning när man kommer och de ser alltid lika missnöjda ut n
På väg till Colcadalen på Condorsafari. När vi stannade för ett besök på Banjo (toa) sitter en mamma och hennes dotter på en sten för att försöka sälja souvenirer....
Notera den lilla flickan med sin mamma. Så här sitter de dagarna i ända för att försöka få ihop till sitt levebröd. Det är så man blir gråtfärdig när man ser denna fattigdom!
Visa toppen
Show footer