Sunday 18 May 2008 photo 1/1
|
det kanske är meningen, att man faller isär, för att kunna bli hel igen.
det finns inget 'jag & du' som kan ta mig ut denna hagelskur.
och när det regnar, vill jag bara fly. kan inte dansa under mitt paraply.
nu har det blivit så här. det bara skriker och svär. och vi har glidit isär.
jag skriver dethär , för den tid vi hade . hopp om att isen skulle bära .
men det var då och klockan tickar , jag somnar stillsamt , låtasa vilja kunna komma fram till det vi kunde haft . alla stunderna och det underland som vi lämnat allt .
känslan brast. och nu när du är borta behöver jag änglavakt.
hör du hur jag håller andan, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
och jag ville be dig stanna, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
det kanske är meningen, att man gråter sig till sömns, för att sedan kunna le igen.
vi badade i solnedgången, jag ser tillbaks och orden kommer.
det håller inte längre, vi sa det i kör. jag låter dagarna dö,
för jag saknar din röst.
allt vi har haft. är som bortspolat av ett vattenfall.
du? vad som än händer, du glömmer väll inte bort våra galna sommarnätter?
ville bara vara lite bättre, vindarna kom, jag svarade på direkten.
en klen tröst att jag ser dig iblan, att du ville ge mig din hand .
för vad splelar någon roll när du lämmnat allt . ingeting när det känns så kallt .
hör du hur jag håller andan, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
och jag ville be dig stanna, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
fingrar i nacken . så avlägset nu när jag vinglar i natten . och det slår mig , ifall ingen är vacker är det kärleksbrev eller brinnande papper .
det var sommar och vi, dyrkade solsken.
samma sommar som fyllt mig med tomhet.
och allt jag vet. är att man måste ta sig upp.
för att kunna falla ner. och jag har sett botten,
allt för många gånger. och allt jag vill är att du ska hålla om mig.
men jag tänker vara trogen för evigt,
är det korten i leken? , eller ord utan mening?
för allt vi haft är dött, och att du frågar hur jag mår,
är en fattig tröst. tusen tals , tårar , du & jag, vi har slutat vara vi, så jag har slutat vara jag.
hör du hur jag håller andan, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
och jag ville be dig stanna, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
en månad sen idag .
det finns inget 'jag & du' som kan ta mig ut denna hagelskur.
och när det regnar, vill jag bara fly. kan inte dansa under mitt paraply.
nu har det blivit så här. det bara skriker och svär. och vi har glidit isär.
jag skriver dethär , för den tid vi hade . hopp om att isen skulle bära .
men det var då och klockan tickar , jag somnar stillsamt , låtasa vilja kunna komma fram till det vi kunde haft . alla stunderna och det underland som vi lämnat allt .
känslan brast. och nu när du är borta behöver jag änglavakt.
hör du hur jag håller andan, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
och jag ville be dig stanna, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
det kanske är meningen, att man gråter sig till sömns, för att sedan kunna le igen.
vi badade i solnedgången, jag ser tillbaks och orden kommer.
det håller inte längre, vi sa det i kör. jag låter dagarna dö,
för jag saknar din röst.
allt vi har haft. är som bortspolat av ett vattenfall.
du? vad som än händer, du glömmer väll inte bort våra galna sommarnätter?
ville bara vara lite bättre, vindarna kom, jag svarade på direkten.
en klen tröst att jag ser dig iblan, att du ville ge mig din hand .
för vad splelar någon roll när du lämmnat allt . ingeting när det känns så kallt .
hör du hur jag håller andan, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
och jag ville be dig stanna, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
fingrar i nacken . så avlägset nu när jag vinglar i natten . och det slår mig , ifall ingen är vacker är det kärleksbrev eller brinnande papper .
det var sommar och vi, dyrkade solsken.
samma sommar som fyllt mig med tomhet.
och allt jag vet. är att man måste ta sig upp.
för att kunna falla ner. och jag har sett botten,
allt för många gånger. och allt jag vill är att du ska hålla om mig.
men jag tänker vara trogen för evigt,
är det korten i leken? , eller ord utan mening?
för allt vi haft är dött, och att du frågar hur jag mår,
är en fattig tröst. tusen tals , tårar , du & jag, vi har slutat vara vi, så jag har slutat vara jag.
hör du hur jag håller andan, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
och jag ville be dig stanna, kan du ta mig dit igen?
ta mig dit igen, bara en gång till.
en månad sen idag .