February
Thursday 2 September 2010 photo 21/36
|
Del 20
-Jag är din pappa. sa rösten.
Jag svarade inte. Jag förstod inte. Hur vet han det? Och hur har han fått tag i mitt mobilnummer? Han får inte ha det. Och jag vill inte ha någon kontakt med honom. Jag har ju inte träffat honom sen jag vart 11 och idag är jag 23, det är ju 12 år sen! Och jag vill fortfarande inte träffa honom!
-Jag menar allvar, Maria. sa rösten och lät plötsligt på ett annorlunda vis. Det är jag, din pappa.
-Nej, det är du inte. svarade jag. Du ljuger!!
-Tror du inte mej? sa han. Kolla ut genom fönstret om du ser någon som står och vinkar.
Jag gick bort till fönstret. Utanför där på gatan stod det en man. Jag kände igen honom direkt. Det vart min pappa.
-Är du vid fönstret nere till höger? frågade han. I så fall så ser jag dej. Kan du inte bara öppna fönstret och vinka?
-Där står ingen. ljög jag. Och vilken gata bor jag på?
-Bauerstraße 9 i Madgeburg. svarade han. Din kille bor för tillfället även i Hamburg.
Jag blev helt och hållet paff. Jag förstod inte. Jag gick i från fönstret och la på luren. Fem minuter senare ringde det dolt igen. Jag ville inte svara. Jag ville inte höra.
-Varför svarar du inte? frågade Tess när hon kom till mej i vardagsrummet.
-Jag kan inte prata med någon som har förstört mitt liv. svarade jag.
-Vadå? Vem är det? frågade hon.
-Min pappa. svarade jag.
-Har han förstört ditt liv? sa hon förvånat.
-Ja. svarade jag lite surt.
-Varför? undrade hon.
-Jag orkar inte prata om det. svarade jag och gick upp på rummet.
Två månader senare
-Asså, kan inte han bara lämna mej ifred?! sa jag arg när han ringde - IGEN. Har har förfan ringt mej i två månader ju utan att jag har svarat.
-Kanske om du bytte mobilnummer? svarade Bill mej. Han kanske inte får tag i ditt nya nummer? -Ja!! utbrast jag. Sicken jäkla smart idé! Tack, Bill!
Jag gick iväg och beställde ett nytt mobilnummer. Dem sa att jag skulle få det två dagar senare. Två dagar senare Jag fick mitt nya mobilnummer två dagar senare också, precis som dem sa. Jag blev jätteglad och fixade direkt mina kontakter till mitt nya nummer. Jag smsade dem alla också och sa vem jag vart och att jag har ett nytt nummer och att dem ABSOLUT inte fick ge ut det! Dem svarade alla "okej" och lovade att dem inte skulle ge ut det. Sen ringde min mamma när jag låg och vilade mej lite.
-Hallå? svarade jag trött.
-Hej, det är mamma. svarade hon. Vad gör du?
-Hej, mamma. sa jag. Jag vilar, själv?
-Nej, ingenting. sa hon. Kollar lite på facebook bara, du har inte varit inne sen du skrev att du vart gravid.
-Jo, jag vet. svarade jag. Jag har inte orkat. Och sen så sitter jag nästan aldrig vid datan längre.
-Okej. sa hon. Du, varför har du bytt mobilnummer?
-För att pappa ringer mej hela tiden varje dag. svarade jag. Och jag måste nästan alltid ha mobilen av, annars hör man hur det ringer hela tiden.
-Hur har han fått tag på ditt mobilnummer? frågade hon.
-Vad vet jag? svarade jag. Han har hållt på och ringa mej nu i två månader. Han vet också vart i Tyskland jag bor. Han har till och med stått utanför huset och kallat på mej, även på natten! Men Georg har bara öppnat fönstret och skrikit till honom att han ska vara tyst för att alla sover och sen så finns det ingen Maria Rooth i hela området.
När jag pratat klart med mamma, gick jag ner. Det luktade gott. Det luktade spagetti, lite gott.
När jag kom ut i köket såg jag..
_____________________________________________________
Vad såg jag? xd
Kommentera för mer. <3
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/hallonbars/465012969/
Visa toppen
Show footer