februari
torsdag 2 september 2010 bild 26/36
|
Del 25
..att om jag åkte till Sverige skulle jag lämna tvillingarna i Tyskland, eftersom att man skulle döda tvillingarna annars nästa gång dem såg tvillingarna. Jag fick en stor chock och visade Georg smset direkt och såklart fick han också en stor chock.
-Vadå? frågade Julia. Vad är det?
Jag brast ut i gråt och sprang upp på rummet och la mej i sängen.
-I Maria's sms stod det att om hon skulle åka till Sverige skulle hon lämna tvillingarna här i Tyskland eftersom att man skulle annars döda tvillingarna nästa gång man såg dem. svarade Georg.
-Du skojar?! utbrast Bill. Så kan dem ju inte göra!
-Jag slår vad om att dem kommer att övervaka flygplatsen här i stan hela nästa vecka. sa Tom.
-Smart sagt, Tom! svarade Georg. Maria kan ju sätta på sej en peruk och ta bort sminket och wola! She looks diffrent!
-Eller så skippar vi peruken. svarade Julia honom. Maria ser inte ut som sej själv utan smink, och tvillingarna behöver bara lite hår på skallen!
-Jo, smart. svarade Georg. Ser hon inte ut som sej själv utan smink då?
-Har du aldrig sett henne utan? frågade Bill förvånat.
-Nej, hon har ju smink hela tiden. svarade Georg lite småsurt. Hon är aldrig uppe utan smink ju.
-Då får hon väl börja med det. svarade Gustav och Georg hade redan försvunnit uppför trappan.
Inne på mitt och Georg rum(+tvillingarnas)
-Maria, älskling! sa Georg när han stängt dörren.
Jag stirrade på honom gråtandes.
-Kom, vi går in på toa och tvättar av ditt smink. sa han sen till mej och vi gick in på toa. Sätt dej ner så hjälper jag dej.
Jag satte mej ner och blundade när han skulle tvätta av mej sminket. När jag sen en stund efteråt slutat att gråta och suttit kramandes i Georg knä på toa-stolen, reste jag mej upp för att ta på mej sminket då han stoppade mej.
-Ta inte på dej smink igen, sötnos. sa han och drog tillbaka mej till hans knä. Du behöver det inte, du är vacker utan!
-Tack. svarade jag och rodnade. Men det ser inte ut som att det är jag om jag inte har smink.
-Jo, då. svarade han. Den vackraste Maria som finns, det är vad du är!
Jag rodnade igen och la mitt huvud på hans axel och kramade om honom.
-Jag älskar dej, Maria! sa han och kysste mej på pannan.
-Jag älskar dej också, Gogge! svarade jag och kysste honom på kinden.
-Gogge? frågade han förvånat.
-Ja. svarade jag. Jag tänker börja kalla dej för Gogge nu.
-Jaha. svarade han och log. Men då tänker jag börja kalla dej för Mario.
-Det kallas jag redan för. svarade jag och flinade. Och för Marre med.
-Okej, Marre slash Mario. skrattade han. Då blir det Marre slash Mario du får heta!
Vi hann knappt att börja skratta förrens det knackade på dörren.
-Kom in! svarade Gogge.
-Vi ska beställa pizza. sa Tom när han stack in huvudet. Vad vill ni ha?
-En calzone till mej! svarade Gogge. Vad vill du ha, Maria?
-Jag är inte hungrig. svarade jag. Jag gör något att äta sen.
-Okej, skyll dej själv då! svarade Tom och försvann.
Man hörde honom skrika ner till dem andra påvägen.
-En calzone till Georg och inget till Maria! skrek han.
-Det finns inget som heter "inget" på meny'n! skrek Bill tillbaka.
-Men trögo! skrek Tom. Maria ska inte ha, hon vart inte hungrig.
-Aha, okej. skrek Bill tillbaka.
Lite senare
När dem andra satt och åt pizza och jag pasta, ringde det i Bill's mobil.
-Dolt nummer! sa Bill. Jag svarar inte!
-Men svara bara då förfan! svarade Tom.
-Varför då? frågade Bill förvånat och Tom slog sej i pannan och skakade på huvudet. Men vadå? Va?
-För att det kan vara om Alva och Tess, din dummer! utbrast Tom.
-Jaha. svarade Bill. Men då har jag ju nog missat det i så fall innan. Det ringde dolt nummer innan också några gånger.
-Idiot! utbrast Tom. Arhg! Svara bara!
-Hallå? svarade Bill i luren och satte det på högtalaren.
-Hej. svarade en mörk röst. Om ni någonsin vill se era så kallade "tjejer" igen, så får ni komma och möta oss nu med 10 000 Euro.
-Vart träffas vi? frågade Bill.
-Vid hamnen. svarade den mörka rösten.
-Vi är där om en timme! svarade Bill. Men hur vet vi vem som är du?
-Vi har ju era "tjejer". svarade rösten.
Personen i telefonen klickade.
-Vemfan vart det? utbrast Julia förvånat och trappade gafflen i glaset. Ohfan, då!!
-En mörk röst hörde du väl. svarade jag och skrattade åt henne som hade fått coca cola i näsan. Du fick cola i näsan, din dummer!
-Haha, jo, tack. svarade hon. Jag vet.
-Vi får väl åka och hämta dem, Gustav. sa Bill till Gustav.
-Ja, men vart ska vi få tag i pengarna? frågade Gustav.
-Hur fattig är du egentligen då? frågade Bill.
-Rikligt rik. svarade Gustav flinande.
-Då så. svarade Bill. 50/50, du betalar 5000 och jag 5000, så har vi 10 000 sammanlagt.
-Okej, men vi får åka nu då och spara maten.
Och där åkte dem ja..
____________________________________________________________________
Kommentera för mer. <3
Kommentera bilden
8 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/hallonbars/466071997/
Visa toppen
Visa sidfoten