April 2008
Världens läskigaste trappa. Hur brant som helst, och så välanvänd att stenen slitits ner så att stegen liksom lutade lite bakåt.
Utsikt mot nordväst. (Jag vill påpeka att jag kanske blandar ihop bilderna och väderstrecken fullkomligt.)
Inne i tornet är det trumföreställning varje halvtimme. Sedan smög sig Stefan fram och bankade lite på en jättetrumma.
Lyckliga över att ha överlevt färden ner för trappan kastade sig Per och Stefan på varandra och kramades.
Alltså, jag brukar förfasa mig över att folk skriver isär. Men ärligt talat, ibland kunde lite särskrivning vara på sin plats.
Efter att jag slutfört ett hemligt uppdrag på eftermiddagen satte jag mig vid en kanal och chillade i solen.