Mitt namn är Chris... och jag är 3 år

Mina ögon är svullna, jag kan knappt se.
Jag måste vara dum, jag måste vara dålig.
Vad kunde annars göra min far så arg?
Jag önskar jag vore bättre,
jag önskar att jag inte vore så ful.
Då kanske min mor
fortfarande ville ha mig.
Jag kan inte göra något rätt.
Jag kan inte prata heller,
För då blir jag inlåst hela dagen.
När jag vaknar är jag ensam, huset är mörkt.
Mina föräldrar är inte hemma.
När min mor kommer hem
försöker jag vara snäll.
Annars får jag förmodligen en smäll.

Jag hörde precis en bil.
Min far är tillbaka från Charlies Bar.
Jag hör honom svära.
Jag hör mitt namn.
Jag trycker mig mot väggen badrumsväggen.
Jag vill bara försvinna och försöker
gömma mig från hans onda blick.
Jag är så rädd.
Jag börjar gråta.
Han hittar mig där gråtande,
han kallar mig fula namn.
Han säger att det är mitt fel
att det går dåligt på jobb.

Han slår mig
och han skriker på mig.
Jag lcykas smita till slut,
och springer mot dörren.
Han har redan låst den,
paniken stigen,
och jag börjar storgråta.
Han tar tag i mig och slänger
mig mot den hårda väggen.
Jag faller till golvet på mina
små ben som nästan är brutna..
Min far fortsätter kalla mig fula
namn och jag skriker 'Förlåt'
- men det är försent...
Hans ansikte förvrids till
något så omänskligt.
Värken. Smärtan.
Igen och igen.
"Åh snälla Gud, förlåt mig.
Snälla låt det ta slut."
Tänker jag
När han slutar går han mot dörren,
själv ligger jag kvar där på golvet helt känslolös..
Jag heter Chris.
och jag är 3 år gammal.

I natt dog jag...I natt mördade min far mig!

Bara en hjärtlös människa blir inte berörd av denna dikt.
Därför ber jag dig, skicka den vidare

LÄGG IN DETTA PÅ DIN BDB OM DU ÄR EMOT
BARNMISSHANDEL, ANNARS BRYR DU DIG INTE!

Kommentar?

/:

Annons

The photo has no tags

ingvorcarlsson Sun 8 Mar 2009 21:39

Fyfan :(

1 comments on this photo

June 2009