Friday 17 July 2009 photo 1/1
|
Såg Still Walking i en varm liten biosalong på Söder i Stockholm. Anledning? Fina rescensioner och betyg i såväl SvD som DN, och dessutom en japansk film. Det visade sig också vara film som passade mig utmärkt.
En familj samlas på årsdagen av äldsta sonens död, och sakta men säkert avtäcks familjens förflutna, och deras känslor och tankar. Vad tycker modern om sin dotters önskan att flytta tillbaka hem med sin man och sina barn? Hur känner fadern egentligen över att ha fått stänga sin läkarpraktik? Kan Ryota, andra sonen, ta sin äldre brors plats?
En film om människor som du och jag, en shomin-geki, som verkligen fångade mitt hjärta och mina tankar. Jag tror att Still Walking är en film där man för varje gång man ser den, upptäcker nya detaljer och konstellationer. I mina ögon en dundersuccé, som förtjänar en större publik än vad den hittills har fått.
Klicka här för mer info
En familj samlas på årsdagen av äldsta sonens död, och sakta men säkert avtäcks familjens förflutna, och deras känslor och tankar. Vad tycker modern om sin dotters önskan att flytta tillbaka hem med sin man och sina barn? Hur känner fadern egentligen över att ha fått stänga sin läkarpraktik? Kan Ryota, andra sonen, ta sin äldre brors plats?
En film om människor som du och jag, en shomin-geki, som verkligen fångade mitt hjärta och mina tankar. Jag tror att Still Walking är en film där man för varje gång man ser den, upptäcker nya detaljer och konstellationer. I mina ögon en dundersuccé, som förtjänar en större publik än vad den hittills har fått.