Monday 5 October 2009 photo 1/1
|
Victoria Annika Heidenborg
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, orden räcker inte till.
Man förstår inte hur mycket någon betyder tills man plötsligt inser att man tappat kontakten. Att sakna en person så mycket gör sjukt ont i hjärtat!
Sekunder blev till minuter, minuter blev till timmar, timmarna omvandlades till dagar, dagarna gick och blev tillslut veckor, veckor som blev till månader, tiden gick och månader belv till år.
Tiden gick snabbat, vi tappade kontakten.
Vi gick skilda vägar utan att ens tänka på att göra någonting åt saken. Saken som då var lite, men växte för varje dag som gick.
Alla stunder och minnen vi delar bleknade.
Efter ett tag kändes det som om jag var ensam, halva mig hade du tagit med dig.
En kväll satt jag och läste på bryggan, såg ut mot vattnet, tänkte på dig. Vad hade hänt med det vi en gång kallade "föralltid du och jag"? Jag tänkte tillbaka i tiden, alla minnerna var lika klara som månen och stjärnorna på himlen.
Jag saknade min närmsta vän så att det gjorde ont inombords!
Du fattar inte hur lycklig jag är som har dig hjärtat!
Jag visste inte att man kunde sakna någon så mycket.
Låt detta aldrig hända igen, lova!
För utan Victoria finns ingen Hanna!
Jag älskar dig Victoria Heidenborg,
nu då och föralltid! <3
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, orden räcker inte till.
Man förstår inte hur mycket någon betyder tills man plötsligt inser att man tappat kontakten. Att sakna en person så mycket gör sjukt ont i hjärtat!
Sekunder blev till minuter, minuter blev till timmar, timmarna omvandlades till dagar, dagarna gick och blev tillslut veckor, veckor som blev till månader, tiden gick och månader belv till år.
Tiden gick snabbat, vi tappade kontakten.
Vi gick skilda vägar utan att ens tänka på att göra någonting åt saken. Saken som då var lite, men växte för varje dag som gick.
Alla stunder och minnen vi delar bleknade.
Efter ett tag kändes det som om jag var ensam, halva mig hade du tagit med dig.
En kväll satt jag och läste på bryggan, såg ut mot vattnet, tänkte på dig. Vad hade hänt med det vi en gång kallade "föralltid du och jag"? Jag tänkte tillbaka i tiden, alla minnerna var lika klara som månen och stjärnorna på himlen.
Jag saknade min närmsta vän så att det gjorde ont inombords!
Du fattar inte hur lycklig jag är som har dig hjärtat!
Jag visste inte att man kunde sakna någon så mycket.
Låt detta aldrig hända igen, lova!
För utan Victoria finns ingen Hanna!
Jag älskar dig Victoria Heidenborg,
nu då och föralltid! <3
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/hannahholmkvist/414908984/