November
Monday 5 December 2011 photo 1/1
|
Pappa jag älskar dig! Och jag saknar dig så fruktansvärt mycket! <3
Tror inte att någon förstår vilken smärta jag bär runt på dag o natt.
Att vakna till att man hör min bror Simon pratar i telefon med min bror Daniel att min pappa har dött.
Jag går o bär på den här smärtan varje dag.
Jag älskar min pappa över hela mitt hjärta.
Spelar ingen roll att han var alkoholist, spelar ingen roll vad folk tyckte om min pappa.
Han var en underbar människa, en underbar far.
Jag älskar honom så himla mycket.
Smärta att inte har träffat honom så mycket innan han gick bort, inte ens kramat honom när man väl träffade han.
Det går inte att beskriva smärtan...
Varför just han? Varför just nu!? Varför just våran familj?
Varför ska det här hända andra familjer?
Ni som har varit taskig mot mig för den familj jag har!
Ni vet ingenting vad smärta är? eller?
Vad skulle ni säga om detta hände er?
Bli mobbad för den familj man har? För hur man ser ut? var man kommer ifrån?
Hur man är som person? Vilka man umgås med?
jag hoppas ni lär er nånting någon dag!
Man ska inte döma folk om man inte känner personen!
Visst alla dömer alla innan man ens känner personen!
Men att man kan vara så grym o reta personer eller mobba för hur man ser ut eller vilken familj man har!
Hur kan man? För att man inte vill att det ska hända en själv? Eller hur tänker ni?
Döm mig hur mycket ni vill.
Men ni har bara gjort mig starkare!
För jag kommer aldrig bli som ni!
Behandla andra som ni vill bli behandlade själva!
Jag är glad att jag gick min egen väg, att jag inte blev som ni.
Att jag hittar egna kompisar som inte bryr sig om hur jag ser ut, hur min familj är! Hur jag klär mig!
Utan dom bryr sig hur jag är som person!
Jag vill inte vara nån annan en mig själv!
Jag vill ha kompisar som bryr sig om hur jag är och inte bryr sig vad andra tycker.
Vissa måste ju anpassa sig som andra, klä sig som andra bete sig som andra.
För dom inte vågar vara sig själva, för att inte riskera att dom blir retad eller mobbad.
Var er själva så hittar ni personer som bryr sig om hur ni är!
Hur kul är det o inte vara sig själv? Utan måste vara en helt annan person för man inte vill riskera att man blir retad eller mobbad!
Jag skulle inte må bra om jag inte fick vara mig själv. Men det är jag.
Jag vet inte hur andra tänker!
Jag är uppväxt i Näsåker, Flyttat om kring där flera gånger till olika hus.
Första huset så hade vi varken toa, dusch eller varmvatten.
Delade rum med mina syskon.
Gick till skolan med smutsiga kläder.
Men vet ni? Jag hade en bra uppväxt! För min familj är underbar.
Dom gjorde allt dom kunde för att vi skulle få det bra!
Dom hade inte alls mycket pengar.
Jag har aldrig haft som dom flesta ungar nu för tiden har haft.
Men jag är glad ändå, för familjen är viktigast, vi gör allt för varandra.
Jag hittade personer som sket i att jag hade som jag hade det!
Och det var det som var viktigast för mig! Om jag inte hade dom så vet jag inte hur jag hade klarat det.
Men nu så orkar jag inte skriva mer om min barndom.
Det är för jobbigt. Men jag känner att jag vill försöka öppna mig mer för folk jag bryr mig om!
Och ni behöver veta att jag älskar er så jävla mycket!
Jag har underbara vänner och en underbar pojkvän!
Ni är det bästa som har hänt mig.
Glöm inte det!
Detta är inte till för att ni ska tycka synd om mig.
Det är för att jag ska kunna bearbeta saker.
Love / Hannii
Annons
Visa toppen
Show footer