Off with head, dance 'til you're dead... The men cried out, the girls cried out, the men cried out...

Livet har varit sådär helvetiskt idag.
Efter skolan "slutade" lite tidigare, so to speak.
Kommer hem, kräver att Emelie ska messa mig kakrecptet, vilket hon vänligen gör.
Bakar kakor, tänker "hur fan kunde emelie lyckas på 80st av denna smeten? jag får 50, lol".
Sen kommer jag på att jag bör äta innan jag dra vid fyra, förväntades komma hem vid åtta, halv nio sådär.
Vill ha "citronbitar" (a.k.a fiskpinnar med lite spexig citronsmak) och ris, men måste ha hollandäs (?) -sås till. Jag kommer också på att margarinet är slut o jag måste handla annars bli're ingen sås.

Min cykel är det punka på och det blåser som fan, tänker "jag tar mammas cykel".
Men icke, när jag efter många om och men inte lyckas få på kedjan igen så vill jag döda ett barn. Eller två. Kanske inte, när jag tänker efter.
Jag börjar förbannat gå och lyckas snubbla på vägen och får ont i knäet.
Bussen kommer och jag tar den, två stationer till Maxi.
Handlar, går hem.

Lagar mat med stress, tänker att "jag tänker fan inte äta i stress också, då får jag komma försent helt enkelt, någon måtta får det vara!
Läser lite efter lugn måltid (gott var det också) går på bussen, när jag kommit till Råå får jag via sms veta att jag inte ens behövde komma 30 min tidigare. lol. igen.

Mötet var dock tillfredställande, jag gillar möten av den här typen.
Tack för idag, vänner och kamrater.
Vi ses i machallens skugga, amen!

Silver over everything...

Trevligt möte idag. Tack själv!