August
Wednesday 16 September 2009 photo 1/1
![Fick reda häromdagen att detta kan jag ha.
Psoriasis är en ärftlig sjukdom med en inflammatorisk sjukdomsprocess och fjällande symptom i huden. Villkor för att en individ får sjukdomen beror på om denna har nedärvt anlag för psoriasis på båda föräldrarnas sidor. Föräldrarna bär ofta genen latent (dvs utan att den har brutit ut på bäraren) och psoriasis-utbrotten hoppar ofta över en generation.
Psoriasis är en autoimmun sjukdom d.v.s utslagen beror på att immunförsvaret attackerar sig självt. Den är kronisk vilket betyder att en psoriatiker kommer få leva med den hela livet. Den bryter oftast ut i 15-30-årsåldern, men det finns undantag.
De drabbade löper stor risk att drabbas av klinisk depression pga tillståndet - särskilt yngre individer[källa behövs].
Sjukdomen läker sällan spontant, dvs av sig själv. Den inflammatoriska reaktionen kan till exempel utlösas av en livskris och stress, en infektion av streptokocker och symtomen förvärras av hudskador (Köbnerfenomenet) då psoriasis trivs och frodas i sår och på slitytor (armbågar, knäveck, händer, ovansidan av fötter). Psoriasis kan variera starkt i intensitet och utbredning mellan individer men förblir ofta konstant hos en och samma individ. Sjukdomen har många olika symptom, bland annat, utslag, fjällande hud och ytliga sår och ledvärk hos vissa patienter (invers psoriasis/psoriasis artrit - vilken uttalar sig som reumatisk värk) och drabbar ca 3 % av befolkningen.
Behandling [redigera]
UV-ljusbehandling i ljusboxar på sjukhus. UVB är en starkare våglängd än i de solarier som finns på simhallar, gym etc (våglängden på dem är UVA).
PUVA-behandling vilken är att man badar i en lösning eller tar en tablett som gör huden mycket ljuskänslig och därefter behandlas man med vanligt solarie-ljus: UVA.
Salta bad och solning har gynnsam effekt på sjukdomen och kan i tillräckligt lång vistelse läka utslagen. Dock är cirka 5% av patienterna ljuskänsliga och bör inte vistas i solljus.
Krämer med kortison och D-vitamin som man smörjer in sig regelbundet med.
Tabletter, men dessa ges oftast inte ut till yngre patienter eftersom de ofta har stora bieffekter såsom försämrad lever
Bucky-röntgen, angripna områden behandlas med kortvågiga röntgenstrålar.
Injicering med kortison - gäller invers psoriasis och artrit.
Sugfiskar som kan föryngra ytorna och lindra besvär.[1]
Vanlig behandlingstid är 6-8 veckor, men varierar från person till person.
Förebygg psoriasis
Att förebygga uppkomsten av psoriasis är svårt. Den sannolikt viktigaste bakomliggande orsaken är arvet, och att påverka detta för egen del går ju inte. Man kan dock för nästkommande generation, det vill säga för ens egna barn, påverka risken att de ska få psoriasis, då risken blir påtagligt högre ifall bägge föräldrarna har psoriasis mot att bara den ene har känd sjukdom (psoriasis).
Flera studier har visat att rökning innebär en fördubblad risk att insjukna i psoriasis. Även övervikt, alkoholöverkonsumtion och stress ger ökad risk att drabbas av psoriasis (ca 1,5 gångers ökad risk). För PPP-patienter är det en mycket klar koppling till rökning och där rökstopp på sikt är en mycket viktig hjälp till förbättring i sin sjukdom.
Då det är vanligt att en halsflussinfektion i ungdomsåre](http://cdn08.dayviews.com/67/_u7/_u9/_u5/_u1/_u6/u795162/88241_1253109452/Fick_reda_haromdagen_att_detta_kan_jag_ha_Psoriasis_ar_en_arftlig_sjukdom_med_en_inflammatorisk.jpg)
|
Fick reda häromdagen att detta kan jag ha.
Psoriasis är en ärftlig sjukdom med en inflammatorisk sjukdomsprocess och fjällande symptom i huden. Villkor för att en individ får sjukdomen beror på om denna har nedärvt anlag för psoriasis på båda föräldrarnas sidor. Föräldrarna bär ofta genen latent (dvs utan att den har brutit ut på bäraren) och psoriasis-utbrotten hoppar ofta över en generation.
Psoriasis är en autoimmun sjukdom d.v.s utslagen beror på att immunförsvaret attackerar sig självt. Den är kronisk vilket betyder att en psoriatiker kommer få leva med den hela livet. Den bryter oftast ut i 15-30-årsåldern, men det finns undantag.
De drabbade löper stor risk att drabbas av klinisk depression pga tillståndet - särskilt yngre individer[källa behövs].
Sjukdomen läker sällan spontant, dvs av sig själv. Den inflammatoriska reaktionen kan till exempel utlösas av en livskris och stress, en infektion av streptokocker och symtomen förvärras av hudskador (Köbnerfenomenet) då psoriasis trivs och frodas i sår och på slitytor (armbågar, knäveck, händer, ovansidan av fötter). Psoriasis kan variera starkt i intensitet och utbredning mellan individer men förblir ofta konstant hos en och samma individ. Sjukdomen har många olika symptom, bland annat, utslag, fjällande hud och ytliga sår och ledvärk hos vissa patienter (invers psoriasis/psoriasis artrit - vilken uttalar sig som reumatisk värk) och drabbar ca 3 % av befolkningen.
Behandling <span style="float: none; margin-left: 0px; font-size: x-small; font-weight: normal; cssfloat: none;">[redigera]
- UV-ljusbehandling i ljusboxar på sjukhus. UVB är en starkare våglängd än i de solarier som finns på simhallar, gym etc (våglängden på dem är UVA).
- PUVA-behandling vilken är att man badar i en lösning eller tar en tablett som gör huden mycket ljuskänslig och därefter behandlas man med vanligt solarie-ljus: UVA.
- Salta bad och solning har gynnsam effekt på sjukdomen och kan i tillräckligt lång vistelse läka utslagen. Dock är cirka 5% av patienterna ljuskänsliga och bör inte vistas i solljus.
- Krämer med kortison och D-vitamin som man smörjer in sig regelbundet med.
- Tabletter, men dessa ges oftast inte ut till yngre patienter eftersom de ofta har stora bieffekter såsom försämrad lever
- Bucky-röntgen, angripna områden behandlas med kortvågiga röntgenstrålar.
- Injicering med kortison - gäller invers psoriasis och artrit.
- Sugfiskar som kan föryngra ytorna och lindra besvär.[1]
Vanlig behandlingstid är 6-8 veckor, men varierar från person till person.
Förebygg psoriasis
Att förebygga uppkomsten av psoriasis är svårt. Den sannolikt viktigaste bakomliggande orsaken är arvet, och att påverka detta för egen del går ju inte. Man kan dock för nästkommande generation, det vill säga för ens egna barn, påverka risken att de ska få psoriasis, då risken blir påtagligt högre ifall bägge föräldrarna har psoriasis mot att bara den ene har känd sjukdom (psoriasis).
Flera studier har visat att rökning innebär en fördubblad risk att insjukna i psoriasis. Även övervikt, alkoholöverkonsumtion och stress ger ökad risk att drabbas av psoriasis (ca 1,5 gångers ökad risk). För PPP-patienter är det en mycket klar koppling till rökning och där rökstopp på sikt är en mycket viktig hjälp till förbättring i sin sjukdom.
Då det är vanligt att en halsflussinfektion i ungdomsåren gör att sjukdomen bryter ut - och även förvärrar en känd psoriasis - bör man ta halsinfektioner på allvar. Det kan även gälla andra, mer ospecifika, infektioner.
Att psoriasisutslagen ofta är lokaliserade till armbågar och knän, anses delvis bero på att dessa är slitageytor, vilket innebär att huden är som mest utsatt där. Man har även sett att de som har psoriasis på händerna, betydligt oftare har det på sin ”dominanta hand” (högerhanden hos högerhänta). Är man hantverkare eller använder händerna mycket, kan det vara värt att skydda händerna lite extra för att undvika hudirritation.
Det finns ett visst stöd för att intag av röda grönsaker, som tomat och morötter, skulle kunna ha en viss skyddande effekt mot att psoriasis bryter ut. Att äta nyttigt med omväxlande kost är alltid ett bra råd, men att däremot drastiskt lägga om kosten mer extremt (t.ex. vegankost) kan utlösa ledbesvär i form av psoriasisartrit hos psoriatiker.
Att även tänka på sin livssituation är aldrig fel. Stress kan sannolikt både utlösa och förvärra psoriasis, men debatten kring detta ämne fortsätter. Att leva sunt, vara lugn, harmonisk och i balans är bara till godo.
Vid psoriasisartrit är det viktigt att vara fysiskt aktiv och träna muskler och leder på ett skonsamt sätt - utan att överdriva belastningen på lederna. Sjukgymnast och arbetsterapeut spelar en mycket viktig roll vid behandlingen av psoriasisartrit, då de ger smärt- och funktionsbehandling och provar även ut hjälpmedel och ledskydd, för att psoriatikern bättre ska klara vardagens uppgifter
Symtom vid psoriasis
Psoriasis är inte en enhetlig sjukdom utan kan förekomma med olika kliniska utseenden och med olika allvarlighetsgrader. Två tredjedelar av psoriatikerna har en lindrig sjukdom, vilket innebär att den totala hudytan som är drabbad av psoriasis är mindre än tre handflators storlek (med fingrarna inräknade). Naturligtvis kan man vara nog så handikappad även av en ”lindrig” sjukdom ifall fläckarna sitter på olämpliga ställen som ansikte och händer.
Uppdelningen av olika sorters psoriasis fyller egentligen ingen praktisk funktion utan är mer till för att kunna beskriva sjukdomens olika former. Man kan ha olika sorters psoriasis samtidigt och dessa kan även variera under årens lopp.
Det finns tyvärr inget specifikt blod- eller hudprov som anger om man har psoriasis, utan psoriasis är en klinisk diagnos. Detta betyder att man ställer diagnosen utifrån hur utslagen ser ut och var de sitter på kroppen.
En typisk psoriasisförändring är:
- Välavgränsad mot den omkringliggande friska huden (med skarp gräns mellan sjuk och frisk hud).
- Uppstående från hudytan.
- Klarröd i färgtonen.
- Täckt med varierande grad av fjäll som brukar vara vita i färgen, så kallade. stearinfjäll.
- Sitter ofta på speciella ställen som armbågar, knän och hårbotten.
- Ofta symmetriskt anordnade på kroppen vad avser höger/vänster kroppshalva.
Ibland har psoriasisförändringarna en tendens att blossa upp vid skador på huden eller efter ett kirurgiskt ingrepp. Detta kallas för Köbnerfenomen och är många gånger typiskt för psoriasis.
Psoriasis hos barn
Psoriasis kan starta/debutera vid vilken ålder som helst, och det finns beskrivet från nyföddhetsperioden till att den äldsta personen var 103 år gammal. Räknar man som barn de som är yngre än 14 år gamla, har man i ett stort svenskt material över psoriatiker sett att redan ca 25% av tjejerna och 15% av killarna debuterat med sin psoriasis. Ett annat sätt att beskriva förekomsten är att ca 0,5% av alla 10-åringar och 1,5% av alla 20-åringar i Sverige har psoriasis. Generellt sett räknar man i Sverige med att ca 3% av befolkningen har psoriasis.
Psoriasis hos barn ter sig ungefär på samma sätt som hos vuxna, förutom att psoriasis hos barn något oftare är lokaliserad till hudvecken. Ett debutsymtom hos små barn kan vara ett mer utbrett ”blöjeksem” med markerad rodnad i ljumskar och stjärtveck, som senare kan utvecklas till en genuin psoriasis.
Från en indisk genomgång av drygt 400 barn, noterades att psoriasis vanligen startade på underbenens framsidor eller i hårbotten. Plack-psoriasis var här den dominerande varianten. Ibland var emellertid endast händer och/eller fötter drabbade. Vidare var klåda så vanligt förekommande som hos nära 9 av 10 barn i studien. Ledbesvär p.g.a. psoriasis var ovanligt och sågs bara hos 5 av dessa drygt 400 barn (1,1 %).
Behandlingen för barn brukar i första hand bestå av lokalbehandling med mjukgörande krämer, D-vitaminpreparat (som Daivonex®) eller en medelstark till stark kortisonkräm/salva. Skulle detta inte vara tillräckligt, kan man på de lite äldre barnen överväga kompletterande ljusbehandling med UVB (ultraviolett ljus typ B).
Riktigt svåra fall kan kräva systembehandling, men detta måste skötas av erfarna hudläkare. Det preparat som rekommenderas i första hand är A-vitaminpreparatet acitretin (Neotigason®). I vissa fall kan man även överväga Metotrexat-behandling
Fick reda häromdagen att detta kan jag ha.
Behandling <span style="float: none; margin-left: 0px; font-size: x-small; font-weight: normal; cssfloat: none;">[redigera]
Förebygg psoriasis
Symtom vid psoriasis
Psoriasis hos barn
Visa toppen
Show footer