October
Sunday 6 March 2011 photo 1/1
|
Jag börjar få ont om bilder att använda xD ah well, här kommer fortsättningen. Tack Grell för hjälp med shinigamis och ideer :)
Edward höjde på ögonbrynen vid den märkliga orden men han märkte att butlern inte protesterade. Istället bugade han sig samtidigt som han lutade ena knäet mot marken medan ett flin syntes på hans läppar.
"Ja, min lord." varpå han ställde sig upp och sprang över bamburören utan större problem. Han undvek skickligt flickan och pandan som inte tycktes ta någon notis om Sebastian.
"Man kan inte begära mindre av en betjänt som tjänar Phantomhive." sa Ciel och log smått. Edward såg på honom innan han vände blicken mot scenen framför sig. Han hade god lust att hjälpa till men det verkade som om Sebastian hade allting under kontroll. Betjänten hade precis kommit fram till stället där man såg halva skylten. I samma stund som han skulle dyka i blev han stoppad av en hög röst som kom från en tjock man som plötsligt stod bredvid Edward.
"Vänta, vatten farligt! Detta är magiska källa, det vara en mycket mycket sorglig historia om..."
Sebastian lyckades hoppa till nästa bamburör innan han nockades av en flicka med långt blålila hår som räckte till svanken. Flickan hoppade med snabb precision fram till den rödhåriga och pandan som fortfarande pucklade på varandra. Hon höll upp en lång pinne med en boll i ena änden medan hon höll den andra pinnen framför sig som när man pekar anklagande på den rödhåriga.
"Ranma döda!"
Den rödhårige höll på att falla men lyckades i sista sekund få fotfäste på en bambupinne bredvid pandan.
"Sh...Shampoo!" utbrast hon gällt och log föga övertygande. "Det var länge sedan vi sågs, eller hur?"
"Döda Ranma!"
"Nej, nej, det behövs inte lilla Shampoo."
Shampoo såg ut som ett åskmoln på väg att kasta blixtar när hon smidigt hoppade mot Ranma med sina vapen i högsta hugg. Pandan hoppade snabbt iväg i säkerhet.
Under tiden kisade Sebastian ner i vattnet för att se om det gick att få syn på den han skulle rädda. Tyvärr hjälpte det inte nämnvärt eftersom det var mörkt. Edward och Ciel stod fortfarande kvar på sina platser och betraktade scenen som blev alltmer underlig.
"Hörru, varför är källorna farliga?" Edward vände sig mot den tjocke mannen som såg uppriktigt förtjust ut över att någon ville lyssna på honom.
"Mycket farliga källor! Detta är de förtrollade källorna. Jag kan berätta mycket mycket sorgliga händelser. I den där drunknade en räv för många tusen år sedan och alla ramlar ner i den blir en räv och den där..."
Edward hörde inte resten eftersom han slog ihop handflatorna och förde dem mot marken. Sedvanligt lyste marken upp i ett blått ljus innan en förvandling skedde. Den här gången skapade han en metallstång som han sedan ledigt höll i ena handen. Ciel som betraktade det hela gapade lätt men stängde fort munnen men ögonen glimmade till av nyfikenhet.
"Jag får väl ta och hjälpa till då." sa han med ett litet flin innan han satte iväg över bamburören. Ett par gånger var det nära att han blev träffad av en spark från Shampoo men då hann han ducka för att sedan ta stöd av järnröret. På avstånd såg han hur Sebastian hoppade från bamburör till bamburör kring det område som den här Undertakers hus var. När han väl var framme såg han ner i vattnet men det var i princip omöjligt att urskilja något utom ruinerna efter huset. Sebastian stannade till och såg mot honom.
"Herr Elric, ni behöver inte hjälpa till, jag är fullt kapabel att lösa det här själv."
"Som statlig alkemist är det min plikt att hjälpa folk."
"Alkemist säger ni?"
Edward log lätt medan han spanade neråt. Gubben hade sagt att man förvandlades till en räv om man rörde vattnet. Med andra ord skulle de leta efter en räv om det nu var här den här Undertaker befann sig. Efter några minuters spanande tyckte han sig se något ligga ihoprullat på själva skylten.
"Där!" sa han och pekade. Fundersamt tittade han på staven innan han placerade den i vattnet så att den stod av sig själv. Sedan slog han ihop handflatorna innan han slöt dem om staven. När de ljusblåa blixtrarna hade lagt sig hade den ena änden formats till en skopa. Så snart han skulle dra upp den omformade staven tappade han balansen eftersom ett järnföremål var nära på att träffa tinningen. Edward försökte grabba tag i närmsta bambupinne men han var för långt bort. Medan han långsamt föll baklänges hörde han en röst ropa "ursäkta".
"Sebastian!" utbrast Edward i begynnande panik.
Han prövade frenetiskt med att slå ihop handflatorna men han kunde inte fokusera på någonting specifikt innan han föll igenom vattenytan. Om han blev förvandlad till en räka skulle han strypa den som hade fått honom att tappa balansen. Roy skulle hånflina brett om han fick reda på det och säga något i stil med "nu har du hittat din sanna natur Stålis".
Efter ett tag märkte han att ingenting hade hänt än så länge. Armarna och benen såg precis ut som de skulle, inga fenor eller klor. Kanske var det en källa som faktiskt inte var magisk, med de tankarna tog han några prövande armtag och lyckades nå ytan utan problem. Det var inte särskilt djupt ändå. När han såg upp fick han syn på en svarthårig man med kammat hår och ett par svarta glasögon. Mannen såg ner på honom och rättade till glasögonen med både pek och långfingret medan han i andra handen höll i en grensax, på båda händerna bar han svarta handskar. Han var elegant klädd i en svart tredelad kostym.
"Ofattbart. Jag undrar om det är Sutcliff som har strulat till det nu igen."
Mannen verkade förlora sig i tankar innan han vände blicken mot Edward igen.
"Jag ber så mycket om ursäkt för besväret men jag måste tyvärr rätta till...ett visst problem."
Edward såg undrande på mannen som sedan försvann som om ingenting hade hänt.
"Vad fan!?" precis när han sa det insåg han att något var fel. Vad hade hänt med hans röst? Var han förkyld?
"Herr Elric, jag fick order av min herre att hjälpa dig nu när mitt uppdrag är utfört."
Rösten fick honom att rycka till och se uppåt igen. Där främlingen nyligen hade stått stod nu istället butlern med röret i sin ena hand.
"Det var ju hyggligt av honom."
Sebastian log sitt vanliga leende innan han sänkte röret. Utan omsvep grep Edward tag i röret och höll fast medan Sebastian hivade upp honom på ett bamburör.
"Innan vi återvänder herr Elric, har jag en fråga om jag får lov att yttra mig."
"Visst, kör på."
"Vad gör du här?"
"Jag blev nerknuffad från en klippa och sen vaknade jag upp i...var det Themsen ni kallade det?"
"Ett berg?"
"Ja, ett berg."
"Om ni säger det så."
"Var det allt?"
"Nej, vad vill ni min herre?"
"Vill?"
"Om detta möte var en slump ber jag ödmjukast om ursäkt men...om det visar sig att ni har ett dolt mål gentemot min herre har jag som plikt att göra mig av med den ohyra som närmar sig."
Sebastian log brett men efter de hotfulla orden kändes inte leendet särskilt vänligt. Edward nickade förståeligt.
"Det finns inget att oroa sig för."
"Utmärkt, låt oss återvända innan min herres tålamod tryter."
Återigen nickade Edward och skulle till att röra på sig då Sebastian hoppade fram till honom. Innan han visste ordet av hade Sebastian smidigt nog tagit upp honom i sin famn.
"Nä vänta, släpp ner mig!"
"Det går mycket snabbare såhär, herr Elric. Ni vill väl inte bli förkyld?"
"Vad fan! Jag är väl ingen brud heller?"
Edward höjde på ögonbrynen vid den märkliga orden men han märkte att butlern inte protesterade. Istället bugade han sig samtidigt som han lutade ena knäet mot marken medan ett flin syntes på hans läppar.
"Ja, min lord." varpå han ställde sig upp och sprang över bamburören utan större problem. Han undvek skickligt flickan och pandan som inte tycktes ta någon notis om Sebastian.
"Man kan inte begära mindre av en betjänt som tjänar Phantomhive." sa Ciel och log smått. Edward såg på honom innan han vände blicken mot scenen framför sig. Han hade god lust att hjälpa till men det verkade som om Sebastian hade allting under kontroll. Betjänten hade precis kommit fram till stället där man såg halva skylten. I samma stund som han skulle dyka i blev han stoppad av en hög röst som kom från en tjock man som plötsligt stod bredvid Edward.
"Vänta, vatten farligt! Detta är magiska källa, det vara en mycket mycket sorglig historia om..."
Sebastian lyckades hoppa till nästa bamburör innan han nockades av en flicka med långt blålila hår som räckte till svanken. Flickan hoppade med snabb precision fram till den rödhåriga och pandan som fortfarande pucklade på varandra. Hon höll upp en lång pinne med en boll i ena änden medan hon höll den andra pinnen framför sig som när man pekar anklagande på den rödhåriga.
"Ranma döda!"
Den rödhårige höll på att falla men lyckades i sista sekund få fotfäste på en bambupinne bredvid pandan.
"Sh...Shampoo!" utbrast hon gällt och log föga övertygande. "Det var länge sedan vi sågs, eller hur?"
"Döda Ranma!"
"Nej, nej, det behövs inte lilla Shampoo."
Shampoo såg ut som ett åskmoln på väg att kasta blixtar när hon smidigt hoppade mot Ranma med sina vapen i högsta hugg. Pandan hoppade snabbt iväg i säkerhet.
Under tiden kisade Sebastian ner i vattnet för att se om det gick att få syn på den han skulle rädda. Tyvärr hjälpte det inte nämnvärt eftersom det var mörkt. Edward och Ciel stod fortfarande kvar på sina platser och betraktade scenen som blev alltmer underlig.
"Hörru, varför är källorna farliga?" Edward vände sig mot den tjocke mannen som såg uppriktigt förtjust ut över att någon ville lyssna på honom.
"Mycket farliga källor! Detta är de förtrollade källorna. Jag kan berätta mycket mycket sorgliga händelser. I den där drunknade en räv för många tusen år sedan och alla ramlar ner i den blir en räv och den där..."
Edward hörde inte resten eftersom han slog ihop handflatorna och förde dem mot marken. Sedvanligt lyste marken upp i ett blått ljus innan en förvandling skedde. Den här gången skapade han en metallstång som han sedan ledigt höll i ena handen. Ciel som betraktade det hela gapade lätt men stängde fort munnen men ögonen glimmade till av nyfikenhet.
"Jag får väl ta och hjälpa till då." sa han med ett litet flin innan han satte iväg över bamburören. Ett par gånger var det nära att han blev träffad av en spark från Shampoo men då hann han ducka för att sedan ta stöd av järnröret. På avstånd såg han hur Sebastian hoppade från bamburör till bamburör kring det område som den här Undertakers hus var. När han väl var framme såg han ner i vattnet men det var i princip omöjligt att urskilja något utom ruinerna efter huset. Sebastian stannade till och såg mot honom.
"Herr Elric, ni behöver inte hjälpa till, jag är fullt kapabel att lösa det här själv."
"Som statlig alkemist är det min plikt att hjälpa folk."
"Alkemist säger ni?"
Edward log lätt medan han spanade neråt. Gubben hade sagt att man förvandlades till en räv om man rörde vattnet. Med andra ord skulle de leta efter en räv om det nu var här den här Undertaker befann sig. Efter några minuters spanande tyckte han sig se något ligga ihoprullat på själva skylten.
"Där!" sa han och pekade. Fundersamt tittade han på staven innan han placerade den i vattnet så att den stod av sig själv. Sedan slog han ihop handflatorna innan han slöt dem om staven. När de ljusblåa blixtrarna hade lagt sig hade den ena änden formats till en skopa. Så snart han skulle dra upp den omformade staven tappade han balansen eftersom ett järnföremål var nära på att träffa tinningen. Edward försökte grabba tag i närmsta bambupinne men han var för långt bort. Medan han långsamt föll baklänges hörde han en röst ropa "ursäkta".
"Sebastian!" utbrast Edward i begynnande panik.
Han prövade frenetiskt med att slå ihop handflatorna men han kunde inte fokusera på någonting specifikt innan han föll igenom vattenytan. Om han blev förvandlad till en räka skulle han strypa den som hade fått honom att tappa balansen. Roy skulle hånflina brett om han fick reda på det och säga något i stil med "nu har du hittat din sanna natur Stålis".
Efter ett tag märkte han att ingenting hade hänt än så länge. Armarna och benen såg precis ut som de skulle, inga fenor eller klor. Kanske var det en källa som faktiskt inte var magisk, med de tankarna tog han några prövande armtag och lyckades nå ytan utan problem. Det var inte särskilt djupt ändå. När han såg upp fick han syn på en svarthårig man med kammat hår och ett par svarta glasögon. Mannen såg ner på honom och rättade till glasögonen med både pek och långfingret medan han i andra handen höll i en grensax, på båda händerna bar han svarta handskar. Han var elegant klädd i en svart tredelad kostym.
"Ofattbart. Jag undrar om det är Sutcliff som har strulat till det nu igen."
Mannen verkade förlora sig i tankar innan han vände blicken mot Edward igen.
"Jag ber så mycket om ursäkt för besväret men jag måste tyvärr rätta till...ett visst problem."
Edward såg undrande på mannen som sedan försvann som om ingenting hade hänt.
"Vad fan!?" precis när han sa det insåg han att något var fel. Vad hade hänt med hans röst? Var han förkyld?
"Herr Elric, jag fick order av min herre att hjälpa dig nu när mitt uppdrag är utfört."
Rösten fick honom att rycka till och se uppåt igen. Där främlingen nyligen hade stått stod nu istället butlern med röret i sin ena hand.
"Det var ju hyggligt av honom."
Sebastian log sitt vanliga leende innan han sänkte röret. Utan omsvep grep Edward tag i röret och höll fast medan Sebastian hivade upp honom på ett bamburör.
"Innan vi återvänder herr Elric, har jag en fråga om jag får lov att yttra mig."
"Visst, kör på."
"Vad gör du här?"
"Jag blev nerknuffad från en klippa och sen vaknade jag upp i...var det Themsen ni kallade det?"
"Ett berg?"
"Ja, ett berg."
"Om ni säger det så."
"Var det allt?"
"Nej, vad vill ni min herre?"
"Vill?"
"Om detta möte var en slump ber jag ödmjukast om ursäkt men...om det visar sig att ni har ett dolt mål gentemot min herre har jag som plikt att göra mig av med den ohyra som närmar sig."
Sebastian log brett men efter de hotfulla orden kändes inte leendet särskilt vänligt. Edward nickade förståeligt.
"Det finns inget att oroa sig för."
"Utmärkt, låt oss återvända innan min herres tålamod tryter."
Återigen nickade Edward och skulle till att röra på sig då Sebastian hoppade fram till honom. Innan han visste ordet av hade Sebastian smidigt nog tagit upp honom i sin famn.
"Nä vänta, släpp ner mig!"
"Det går mycket snabbare såhär, herr Elric. Ni vill väl inte bli förkyld?"
"Vad fan! Jag är väl ingen brud heller?"
Annons
Comment the photo
Hattmakerskan
Sun 6 Mar 2011 20:07
ehe x'D de ä så kul att skriva om Ed xD han har sånt roligt temperament
Hattmakerskan
Sun 6 Mar 2011 00:32
^___^ it so awesome :) har alltid varit en av mina största favvoserier
Hattmakerskan
Sun 6 Mar 2011 00:37
^__^
just nu skrive jag en fanfic och blandar in FMA, kuroshitsuji, Ranma, Naruto och Soul eater x'D därav all text höhö
just nu skrive jag en fanfic och blandar in FMA, kuroshitsuji, Ranma, Naruto och Soul eater x'D därav all text höhö
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/hattmakerskan/485918364/
Visa toppen
Show footer