Sunday 12 November 2006 photo 42/44
|
Fortsättning från föregående bild. Vår nye colombianske vän vi kan kalla honom Gringo eftersom jag inte kommer ihåg hans namn visade oss sedan ett ställa där man utan allt för stora svårigheter kunde klättra över muren och hoppa in i det allra heligaste. Jag var övertygad om att han hade 40-50 andra Gringos på andra sidan muren som bara väntade på att vi skulle komma för att sedan råna oss på allt vad pengar, telefoner och kameror heter. Jag hade nästan rätt. När vi tyst hade smugit oss över muren och gömde oss i de gamla ruinerna på andra sidan kommer det ytterligare en colombian fram. Detta var dock ingen Gringo, utan det var Gringos flickvän som hade gömt sig där i typ 45 minuter. Hehehe& Lite gulligt sådär. Sedan började den långa och farofyllda resan upp till Palatinens topp. Det är, enligt Gringo, omöjligt att gå raka vägen upp till toppen eftersom man då måste gå precis utanför ett vakttorn där det finns, ja, vakter, men även hundar och rörelsesensorer. Och som sagt, vi var ju där för att ha kul och trots att det onekligen skulle vara en oerhört intressant upplevelse att bli arresterad av italienska poliser i Armanikostymer, så var inte just det vad vi var allra mest sugna på just då. Vi fick smyga oss, en i taget, från buske till buske för att ta oss runt hela Palatinen, ungefär halvvägs upp. Vi såg, och hörde, flera vakter som gick runt samt de små röda ljusen från rörelsesensorerna vid portarna ungefär hundra meter längre ned i backen något som inte direkt minskar den redan extrema adrenalinhalten i blodet =). Efter ungefär 20 minuters smygande och hopkrupet kutande kom vi dock så småningom upp på toppen. Där uppe, på Roms mäktigaste och utan tvekan mest berömda klippa kunde vi se hela staden i det fängslande månskenet. Makalöst& Mäktigt och makalöst. Trots att vi nu hade lyckats lura oss förbi de flesta vakter, hundar och rörelsesensorer var dock inte faran över. När man befinner sig på Palatinens topp och redan har, på ett inte direkt lagligt sätt, tagit sig förbi alla möjliga svåra hinder tycker man inte att det är ett särskilt vågat att hoppa över de små staketen som står lite överallt i syfte att hålla turisterna på små, trygga områden. Vi vilje uppleva så mycket som möjligt så vi begav oss ju givetvis in i flera kolmörka gamla korridorer och pelarhallar, högt uppe på Palatinens topp. Trots att de gamla ruinerna är byggda i betong, vilket för övrigt är en riktig romersk uppfinning, så är de inte helt trygga. De har ju stått där ett par tusen år. Korridorerna var som sagt helt mörka och vi hade givetvis inga ficklampor, och även om vi hade haft det så är det kanske inte något man vill använda då det skulle visa hela staden Rom vart vi var och vad vi höll på med inget bra alternativ. Så vi fick smyga oss fram helt enkelt, utan att se något. Det var då jag i princip trampade ned i vad som kändes som en liten grop i marken. Den lilla gropen var dock ett hål som skulle ha givit oss alla ungefär tolv meters härligt fritt fall innan resan skulle ha avslutats på botten av nästa, underliggande pelargång. Vi upptäckte senare flera gropar och hål lite överallt. På bilden ovan ser du ytterligare ett hål där jag nästan ramlade ned! Läskigt =)
Annons
Comment the photo
slaim
Sun 19 Nov 2006 09:44
haha wow asså, jag hann inte läsa den långa kommentaren försat gången jag kollade på bilden... men fy va ball o smyga förbi vakterna asså! =D ...
perreboy
Wed 15 Nov 2006 18:42
Intressant berättelse och upplevelse! Du är en duktig berättare HC :)
Jag tackar Gud för att ni överlevde, för vad skulle Uppsala vara utan HC och Simme? Ingenting.
Jag tackar Gud för att ni överlevde, för vad skulle Uppsala vara utan HC och Simme? Ingenting.
petra
Tue 14 Nov 2006 15:59
=O Kära nån..vilket äventyr!! hemskt om ni hade ramlat ner allihop! haha, att ni vågade överhuvudtaget! =)
Hausse
Tue 14 Nov 2006 16:00
Ja, det var sjuuuukt roligt asså. En turistupplevelse lite utöver det vanliga. =) Sånt gillar jag.
Hausse
Tue 14 Nov 2006 09:57
Precis. =) Har dock inte orkat återge alla spännande äventyr från resan. Fördelen med att ha det nedskrivet är ju att man bara kan hänvisa till bilddagboken om nåogn höra en specifik berättelse... Hehehe... =)
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/hausse/17636540/