Wednesday 15 July 2009 photo 1/2
|
I fredags natt tog Emanuel Lindgren en taxi hem från krogen. Efter att bilen släppt av honom märker chauffören att E glömt sin mat i bilen och vänder om, kör tillbaks mot platsen där han nyss släppt av honom. Där ligger Emanuel nu sönderslagen och lämnad att dö i sitt eget blod. Tre fega små kräk tog sej rätten att avsluta Emanuels liv, just där och då. Tog sej friheten att krossa och släcka livet någon en gång satt till jorden. Tänk efter, vad är det för mening att lära ett barn gå, lära det tala och förstå när vem som helst kan avsluta det närsomhelst, varsomhelst och hursomhelst. Utan en tanke på, att dom i samma ögonblick förstör även sina egna liv. Sina anhörigas liv. När den sista sparken träffar den nu livlösa kroppen, ligger folk och sover. Sånt folk, som inte vet att den dagen dom vaknar upp till kommer förändra deras liv för alltid. Som än inte vet att att deras barn nu är mördare. Som än inte vet att dom just förlorat ett barn. Eller en bror. Eller en vän. En av mina absoluta närmsta var nära en gång. När han märkte att Dom Som Sparkade inte tänkte sluta, tog han en chansning och spelade död. Slutade skydda huvud och ansikte och slappnade av. Fick ändå ytterligare några sparkar innan råttorna la benen på ryggen och sprang därifrån. Dagen efter kunde man se fotavtryck över hela ryggen på honom, efter att dom hoppat på hans liggande kropp. Den dagen höll jag på att riva hela min lägenhet. Gjorde så ont i hjärtat. Se mina nära så. Förblindad av raseri tänkte jag: vad förvånade dom kommer bli när jag får tag i dom. Vad förvånade deras familjer kommer bli när dom får beskedet att deras söner blivit ihjälslagna som en bunt spyflugor av en blindgalen tjej. Tänkte att det skulle svida extra mycket i deras ruttna heder, att jag var tjej. Tänkte också att vissa kanske blir ledsna när jag åker i finkan på Hinseberg, men att dom kommer förstå. Var övertygad om att alla skulle förstå. Har aldrig varit i mitt liv kännt sån vrede. Jag kände inte Emanuel men andra gjorde. Samma med gärningsmännen. Förstår inte hur dom vågade. Hoppas dom är rädda. Tänker också på deras närmsta, men ändå, hoppas dom tar livet av sej dom små djävlarna så deras anhöriga kan gräva ner dom och få frid & glömma. Det är dom själva som valt sina närmstas öden. Överallt sorg. Har man ingen kärlek i sitt hjärta har man ingenting sa någon. Är verkligen ledsen å Emanuels vägnar. Konstant illamående vid tanken på att sådan här brutalitet finns här, så nära. På gatorna där vi växt upp och lekt i trygghet. Precis utanför balkongen på min första lägenhet. Och folk frågar mej varför jag inte vill ha barn...
(Inte jag som skrivit detta)
*************************************************************
Saknad Emanuels mamma Anneli beskriver honom som snäll, omtänksam och godhjärtad. ”Det är så fegt, det de har gjort”, säger hon om förövarna.
Mamma Anneli: De tog mitt enda barn ifrån mig
Emanuel Manias Lindgren blev bara 24 år gammal.
Natten till i lördags lämnades han döende på en gata i Jönköping.
De tog mitt enda barn ifrån mig. De tog Emanuels drömmar och hans framtid ifrån honom, säger hans mamma Anneli.
I fredags kväll lämnade Emanuel sin mammas hus i utkanten av Jönköping.
Kom aldrig tillbaka
Han hade haft med sig lite kläder och saker och sa till mig: ”Mamma, plocka och fixa inte med mina kläder nu, jag kommer tillbaka i morgon.”
Men Emanuel kom aldrig tillbaka. Natten till lördagen misshandlades han till döds.
Det är så fegt, det de har gjort. Så fruktansvärt fegt, säger Anneli.
Var ingen bråkstake
Hon beskriver sin son som en glad kille. Snäll, omtänksam och godhjärtad.
Och så älskade han att dansa och ha kul. Det kanske var en sådan sak andra killar störde sig på att han var snygg, kunde dansa och hade tur med tjejerna.
Emanuel var, säger Anneli, ingen bråkstake.
Han var snarare den som gick emellan om det blev bråk och tyckte illa om när människor blev orättvist behandlade.
Sedan en tid pluggade Emanuel upp sina gymnasiebetyg i Göteborg. Drömmen var att komma in på Handelshögskolan och bli civilekonom.
Han ringde och beklagade sig över hur svårt det var att komma in, men jag sa bara: ”Du klarar det Emanuel, du har alla förutsättningar.”
Och jag vet att han hade klarat det.
Kvart i tre, natten till i lördags, dödade tre män Emanuels dröm.
Nu har hans familj samlats för att stödja varandra i sorgen. Sms och samtal med kondoleanser från före detta flickvänner, kompisar och gamla lärare strömmar in.
Minns härliga minnen
Vi sitter här och gråter och skrattar åt härliga minnen. Men det är kämpigt så klart, säger Anneli.
Kvar i köket står Emanuels pizzakartong sedan i fredags.
Jag vet att det är fånigt, men jag kan inte slänga den, säger Anneli.
********************************************************************
Tycker detta är lite skumt. Emanuels mamma uppger i AB att folk inte gillade honom för att han var snygg och kunde dansa. Har svårt att tro att någon först knivmisshandlar honom en gång och sen brutalt slår ihjäl honom vid ett senare tillfälle för att han kunde dansa. Kanske var Emanuel inte ett så stort helgon som media alltid försöker beskriva den avlidne. det här fallet för något år sedan när en kille vid namn Marco (eller nått) blir ihjälslagen förstår inga varför men det visade sig att han var en stöddig liten skit som retade upp folk. Inte därmed sagt att man ska ta hans liv men man måste ju förstå vad som triggar igång folk.
( inte jag som skrivit)
* Gud vad folk skriver en massa om Emanuel. De märks att han är saknad av många. Att behöva få dö som Emanuel gjorde förtjänar verkligen ingen!
Jag visste vem han var och umgicks med honom genom min bästa vän Sanna som var tillsammans med honom en tid.
Han var en snäll kille men svår att förstå sig på ibland.
Mina tankar går till dom anhöriga och till dig Sanna<3
Kan inte vara lätt för dig heller nu!
Finns för dig om du känner för att prata!
Saknad Emanuels mamma Anneli beskriver honom som snäll, omtänksam och godhjärtad. ”Det är så fegt, det de har gjort”, säger hon om förövarna.
Mamma Anneli: De tog mitt enda barn ifrån mig
Emanuel Manias Lindgren blev bara 24 år gammal.
Natten till i lördags lämnades han döende på en gata i Jönköping.
De tog mitt enda barn ifrån mig. De tog Emanuels drömmar och hans framtid ifrån honom, säger hans mamma Anneli.
I fredags kväll lämnade Emanuel sin mammas hus i utkanten av Jönköping.
Kom aldrig tillbaka
Han hade haft med sig lite kläder och saker och sa till mig: ”Mamma, plocka och fixa inte med mina kläder nu, jag kommer tillbaka i morgon.”
Men Emanuel kom aldrig tillbaka. Natten till lördagen misshandlades han till döds.
Det är så fegt, det de har gjort. Så fruktansvärt fegt, säger Anneli.
Var ingen bråkstake
Hon beskriver sin son som en glad kille. Snäll, omtänksam och godhjärtad.
Och så älskade han att dansa och ha kul. Det kanske var en sådan sak andra killar störde sig på att han var snygg, kunde dansa och hade tur med tjejerna.
Emanuel var, säger Anneli, ingen bråkstake.
Han var snarare den som gick emellan om det blev bråk och tyckte illa om när människor blev orättvist behandlade.
Sedan en tid pluggade Emanuel upp sina gymnasiebetyg i Göteborg. Drömmen var att komma in på Handelshögskolan och bli civilekonom.
Han ringde och beklagade sig över hur svårt det var att komma in, men jag sa bara: ”Du klarar det Emanuel, du har alla förutsättningar.”
Och jag vet att han hade klarat det.
Kvart i tre, natten till i lördags, dödade tre män Emanuels dröm.
Nu har hans familj samlats för att stödja varandra i sorgen. Sms och samtal med kondoleanser från före detta flickvänner, kompisar och gamla lärare strömmar in.
Minns härliga minnen
Vi sitter här och gråter och skrattar åt härliga minnen. Men det är kämpigt så klart, säger Anneli.
Kvar i köket står Emanuels pizzakartong sedan i fredags.
Jag vet att det är fånigt, men jag kan inte slänga den, säger Anneli.
********************************************************************
Tycker detta är lite skumt. Emanuels mamma uppger i AB att folk inte gillade honom för att han var snygg och kunde dansa. Har svårt att tro att någon först knivmisshandlar honom en gång och sen brutalt slår ihjäl honom vid ett senare tillfälle för att han kunde dansa. Kanske var Emanuel inte ett så stort helgon som media alltid försöker beskriva den avlidne. det här fallet för något år sedan när en kille vid namn Marco (eller nått) blir ihjälslagen förstår inga varför men det visade sig att han var en stöddig liten skit som retade upp folk. Inte därmed sagt att man ska ta hans liv men man måste ju förstå vad som triggar igång folk.
( inte jag som skrivit)
* Gud vad folk skriver en massa om Emanuel. De märks att han är saknad av många. Att behöva få dö som Emanuel gjorde förtjänar verkligen ingen!
Jag visste vem han var och umgicks med honom genom min bästa vän Sanna som var tillsammans med honom en tid.
Han var en snäll kille men svår att förstå sig på ibland.
Mina tankar går till dom anhöriga och till dig Sanna<3
Kan inte vara lätt för dig heller nu!
Finns för dig om du känner för att prata!