Saturday 9 August 2008 photo 1/1
|
.
Tårar rann nerför mina kinder idag. Jag höll krampaktigt tag om Lillasyster och kände skräcken fylla hela mig. Tillbaka blickar från tidigare spelades upp i min hjärna som en hemsk skräckfilm.
Bara för att jag hade gått upp på vår övervåning. Jag hade gått upp för att hämta en sak. Jag gick där och plötskigt så fick jag syn på något. Hela jag förvandlades till is, det enda som rörde sig i min kropp var mitt bultande hjärta. Det bultade hårt och snabbt.
Jag blev svettig. Rädslan spred sig i min kropp och jag rusade ner för trappan med tårarna rinnande ner för mina kinder.
På övervåningen så hade någon placerat en docka.
Jag är rädd för dockor. Fråga mig inte varför, för det vet jag inte själv. Det är något med dem, att dem ser så verkliga ut. Jag klarar inte av att se på en docka. Vissa går bra att titta på, men det är inte så många. Porslinsdockor är värst.
Jag har flera gånger drömt mardrömmar men det har jag inte sagt till någon. Mamma trodde det inte var så allvarligt, men efter den "lilla" incidenten idag så tror jag att hon ändrat sig.
Jag förstår henne när hon sa att jag var löjlig. Det är ju inte så vanligt med dockfobi och för "normala" verkar det konstigt, löjligt och dumt. Varsågod att kalla mig konstig, löjlig och dum om du vill. Jag är ändå livrädd för dockor.
Tårar rann nerför mina kinder idag. Jag höll krampaktigt tag om Lillasyster och kände skräcken fylla hela mig. Tillbaka blickar från tidigare spelades upp i min hjärna som en hemsk skräckfilm.
Bara för att jag hade gått upp på vår övervåning. Jag hade gått upp för att hämta en sak. Jag gick där och plötskigt så fick jag syn på något. Hela jag förvandlades till is, det enda som rörde sig i min kropp var mitt bultande hjärta. Det bultade hårt och snabbt.
Jag blev svettig. Rädslan spred sig i min kropp och jag rusade ner för trappan med tårarna rinnande ner för mina kinder.
På övervåningen så hade någon placerat en docka.
Jag är rädd för dockor. Fråga mig inte varför, för det vet jag inte själv. Det är något med dem, att dem ser så verkliga ut. Jag klarar inte av att se på en docka. Vissa går bra att titta på, men det är inte så många. Porslinsdockor är värst.
Jag har flera gånger drömt mardrömmar men det har jag inte sagt till någon. Mamma trodde det inte var så allvarligt, men efter den "lilla" incidenten idag så tror jag att hon ändrat sig.
Jag förstår henne när hon sa att jag var löjlig. Det är ju inte så vanligt med dockfobi och för "normala" verkar det konstigt, löjligt och dumt. Varsågod att kalla mig konstig, löjlig och dum om du vill. Jag är ändå livrädd för dockor.
kämpa på
(Det är LoveMusic, om du inte förstod det^^)
är det sant ?
om det är du som skrivit den,
den bra tkr jag , du är bra på att skriva fii :D
du, jag är rädd för att öppna ögonen då jag har släkt ljuset i mitt rum :s
men fy vad jobbigt att inte våga öppna ögonen! :o
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/helloosunshine/250219567/