October
Friday 1 April 2011 photo 1/4
|
Jag lever, och jag mår bra.
jag har inte gått och dött efter mitt psykbryt här med min jätet långa text.
Allt är bara lite upp och ner, likaså mitt humör.
En väns pojkvän har dött. En annan vän har nyss gjort slut med sin flickvän, en annan kompis har problem i sitt förhållande, och såklart har jag och Mathias våra stunder då vi tycker olika eller är ledsna eller arga på varandra. 2 till av mina äldre syskon håller på att separera, och jag har problem med min kropp. Jag räddad livet på en liten kille förra veckan, två stycken jag känner har krockat på senaste tiden, dom känner inte varandra men dem krockade med varandra. Syrran ska sälja någon av hästarna. Jag fick inte jobbet jag så himla gärna ville ha, osv osv osv.. Det är lite upp och ner just nu.
Ena stunden är allt tipp topp, och nästa vill jag bara sova bort den här jobbiga tiden. Det känns som att allt runt om kring mig handlar om Liv eller Död. Jag är less på sånt. Min värsta mardröm och fobi är att någon i min närhtska dö. Det är det jag jämt, konstant faktiskt, går runt och oroar mig för. För försvinner någon av dem som står mig närmast, som någon i min familj, mina bäst vänner, eller min pojkvän. Ja då skulel jag inte orka leva. Jag pratar ganska mycket med folk om just den här rädslan, men får bara till svar att jag inte kan skydda alla, och att jag inte ska gå runt och oroa mig. Men det gör jag, jag är livrädd. Och jag vill ta tillvara på varenda minut med varje människa. Och nuhar min värsta mardröm drabbat en av mina vänner som jag känt i över 10 år! Och helt plötsligt blir allt så himla verkligt, så himla nära och påtagligt. Det gör mig ännu mer orolig just nu. Det kan hnda, vem som hälst och när som hälst.. Jag lider verkligen med min vän. Och jag hoppas hon vet att jag finns här för henne, och att jag sörjer med henne. Men hennes olycka har gjort mig oroligare än vad jag varit innan.
Ni aknske tycker att jag är knäpp. Som går och oroar mig för sånt här. men för något år sen var jag nära på att bli överkörd. det ar bara någon centimeter ifrån att bilen skulle kört påmina knän i världens hastighet, och jag kände vinddraget i ansiktet... Efter det har dem här sjuka tankarna poppat upp i mitt huvud. Och sedan dess har det varit en ständig oro. Så som att jag blir galen om någon inte svarar då jag ringer för jag förväntar mig det värsta.
Nu vet ajg inte vad jag skriver längre, tanken var bara att jag skulle skriva att jag lever, och att jag har varit hemma hos Mathias sedan i måndags. Och är nyss hemkommen. Nu ska jag äta något och sen ska jag gå och sola!
men måste ara tillägga att en av mina systrars bästa vänner har nyss förlorat sin bror ochså. I luninflamation, han hade ett litet hjärtfel. och det skrämmer mig, jag är livrädd att mathias ska få lunginflmation nu....
blääää... jag hatar döden!
Annons
Camera info
Camera NIKON D3000
Focal length 19 mm
Aperture f/3.5
Shutter 1/60 s
ISO 200
Comment the photo
Anonymous
Sun 3 Apr 2011 21:17
Ush o fy. En av mina bästa kompisar har just fått tillbaka sin leukemi, blodcancer alltså, och ska nu i veckan göra en benmärgstranslplantation. Om den inte funkar vet de inte vad de ska göra. Jag gråter så gott som varje kväll, och hoppas förstås på det bästa. Kan ju inte säga att jag vet hur du känner, men nästan. Finns iaf, och hoppas att allt löser sig till slut <3
heyalyhupa
Tue 5 Apr 2011 19:38
men gud vad hämskt! jag lider verkligen med dig och din sjuka vän, samt hennes familj. jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att hon blir frisk coh får leva ett långt och lyckligt liv. Jag sänder mina styrkekramar till alla er<33
SandraLucky
Sat 2 Apr 2011 10:04
Inte alls trevliga dagar med andra ord! Hoppas det bänder snart..<3
trolltrassel
Fri 1 Apr 2011 22:23
omg shit vilket elände, men får det inte dig att uppskatta livet mer?<3
heyalyhupa
Fri 1 Apr 2011 22:28
jo, eller snarare att jag tar tillvara på det jag har. Men min rädsla för att folk ska försvinna, är inte normal. och det gör det väldigt jobbigt för mig.
Felischa
Fri 1 Apr 2011 21:13
Usch fy vad mycket hemskt på en gång :( vila ut de behöver man efter sånt :( du är super stark!
Tagel
Fri 1 Apr 2011 21:12
Åh, jag förstår hur du känner... Inom loppet av ett år gick min pappa, min kompis och min sambos mormor bort... Otroligt jobbigt. :( Men man måste försöka att inte tänka på det, utan njuta av den tid man har tillsammans. Många kramar till dig!
heyalyhupa
Sat 2 Apr 2011 16:42
Tack. ja jag vet, men jag kan inte låta bli. ursch det måste varit jätte jobbigt! <333
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/heyalyhupa/487470140/
Visa toppen
Show footer