den 7 november 2009 -

träffade jag värdens finaste person för första gången
när jag såg han på bussen kände jag direkt vilken fin person
efter veckor och dagar som gick lärde vi känna varandra
och jag förstog vad ordet kärlek betydde, för honom älskade jag verkligen!
vi blev tillsammans och jag var så jävla lycklig hela tiden
varenda sekund även om vi bråka jätte mycket , men det gjorde bara att jag älskade honom mer , kände mig trygg och kunde säja vad som helst utan att tycka det var pinsamt
men sen en dag kände han inte samma som mig , så det tog slut.

Men jag älskar honom fortfarande
han har tagit över mitt hjärta...

tack finaste <3<3

älskar dig <333

:(<3

du är söt anna <333

<3!

tack hampus <3

tack :( <33

tack! <33

Ujja!:D<3

och jag gör dig fruu! <3

oj finns <3

tack<3

jag vet att det kommer bli bättre..
men jag vill vara lycklig nu , innan jag träffa han var jag olycklig...
jag tänker liksom när är det min tur att vara glad och nt behöva vara ledsen över en person hela tiden? :( <3 saknar dig också amanda <3

Jag förstår dig, man vill känna sig betydelsefull och älskad av någon. Det är svårt att inse när en tag att den här personen som man älskar och aldrig vill se en dag utan den lämnar en ensam på egna fötter och låter en ligga kvar på den kalla marken. Men sanningen är att man är aldrig ensam för man har alltid vännerna och familjen kvar. Dom kommer alltid att älska och stötta dig vad det än är. Och jag vet precis hur jobbigt det är att komma över nån det går inte det tar en jävla lång tid, det känns som att det går saktare för dag som går eftersom man inte kan skratta på samma sätt som förut. Det viktiga är att du försöker att inte tänka på honom, släpp kontakten med han ett tag för det hjälper att gå vidare lite grann. Försök att vara så mycket med folk som bryr sig om dig och skratta och le , det kommer att vara så himla viktigt!
Jag saknar dig och ville bara säga att jag finns fortfarande <3