Monday 8 February 2010 photo 1/1
|
Regnet och fönsterkarmen är det enda som består.
Alla människor där utanför antingen kommer eller går.
Jag har ingenting att söka efter, i alla våra gångna år.
Så låt det regna, låt det falla ner och skölja bort varenda spår.
Jag talade me tystnaden, det är den enda som förstår.
När alla minnena får händer och smeker över hud och hår.
För det finns inga vackra avsked, det finns bara öppna sår och bara regnet lindrar något då denna smärta blir för svår.
Alla människor där utanför antingen kommer eller går.
Jag har ingenting att söka efter, i alla våra gångna år.
Så låt det regna, låt det falla ner och skölja bort varenda spår.
Jag talade me tystnaden, det är den enda som förstår.
När alla minnena får händer och smeker över hud och hår.
För det finns inga vackra avsked, det finns bara öppna sår och bara regnet lindrar något då denna smärta blir för svår.
Annons