LÄS! Jag hör ett ljud, jag blir rädd. Jag vänder mig om och där står någon som är mörkt klädd. Det är mitt i natten, Ansiktet gömmer han under hatten. Jag vänder mig om och börjar springa, Det går inte tänka på att jag någon borde ringa. Mannen är både större och starkare än mig, I detta ögonblick hatar jag att vara tjej. Jag vet vad han kommer att göra, Jag kan skrika, men ingen kommer att höra. Han drar ner mig på marken, Vi är helt ensamma i den mörka parken. Jag känner något på min rygg, det är hans hand, Han sliter upp mitt bh-band. Han trycker ner mitt huvud riktigt hårt, Tårarna sprutar och att andas är svårt. Jag sparkar och slår, Medans han särar på mina lår. Varför just mig? Hur skulle du känna om någon gjorde det på dig? Det går inte beskriva smärtan när han tränger sig in i mig. När jag samtidigt vrider och vänder, Försöker desperat få bort hans händer. Jag får tag i hans hand och biter, Han i mitt hår sliter. Jag skriker på någon som inte finns där, På ett mirakel som ska rädda mig ifrån det här. Han slår mitt huvud en sista gång mot marken, Den natten dog en 15-årig flicka i parken. KOPIERA DENNA TEXT OM DU ÄR EMOT VÅLDTÄCKT. __________________________________________________________ R.I.P Rose-Marie Hillring, livet blir inte bättre av att mörda folk!

Hon blev aldrig våldtagen... Även om det inte är mycket till tröst.