(Oh yes, kopierat från bloggen.)

Skulle ha ridit ut med en tjej, men pga en tappsko på hennes häst så blev det jag, Twix och en repgrimma istället. Började på utebanan, men det blåste så där; spänd Twix, spänd ryttare = inget funkar, så bestämde mig för att gå till ridhuset istället. På vägen dit fick jag en av alla mina briljanta idéer, varför inte prova rida ut en sväng? Sagt tänkt och gjort, jag hoppade upp och styrde med vikt och skänkel bort från stallet, fullt beredd på en av hans snabba vändningar, han hade ju endå ett övertag i grimman. Men nej, han gick så glatt utåt skogen. Red upp mellan två hagar, där jag har en galoppsträcka som jag alltid galopperar på uppåt, så Twix började ju såklart takta lite, men det räckte med att jag satte mig tillbaka och höjde handen så slappnade han av och skrittade på lugnt. Tog en liten chansning och började trava, han travade så fint så :) Lugnt och samlat men med ett jävla tryck! Travade kanske en 50 meter, saktade av med sits och röst, upp i trav och travade en bit med ökning samt minskning med endast sitsen. Efter ett tag vände jag och skrittade tillbaka, han var så lugn och fin! Gick sen in i ridhuset och skrittade lite volter, för att mjuka upp honom.

Efter fick han en lång rykt och mycket gos! Världens bästa lilla kompis. Jag är så jävla stolt.

Min lilla kille som knappt gick att rida ut på förra året, rider jag ute i repgrimma, nästintill total frihet. Och det är inte min förtjänst, det är hans :')
(Jag tänker inte ens be om ursäkt för svordomarna.)

ÅH!! vad glad jag blir :'D red du med ett grimskaft eller hade du två?