Här hade helvetet hållit på i ca ett år. Fin fasad utåt och trasig inuti.

Fan också. Nu är jag på ett sätt ännu mer sårbar. Jag är sååå nära att falla tillbaka igen. Det känns som jag är på ruta ett. Allt är som hösten 05. Ljuga, kräkas, låtsas gömma. Då ville jag bara bli smal. Nu vill jag bli både smal OCH frisk.
Det är nog en omöjlighet att ha båda.
Jag måste välja.

Fuck.

För övrigt är det något fel i mitt huvud och jag tror det är min medicin som gör det.
Ibland får jag typ skrattanfall som inte går att stoppa. Vilket ioförsig är jätteskönt och roligt på alla sätt. Men folk kan ju tro att man är tappad bakom en vagn om man till exempel finner ordet "makaroner" fruktansvärt roande.

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

COCACOLAKIDS Sun 16 Nov 2008 10:32

Bilda klubb på skrattanfallen.

Åh Kajsa jag saknar dig hur mycket som helst. <3

- Read more -

porprincipo Fri 14 Nov 2008 20:39

men jag är väl förvisso rätt konstig jag med

- Read more -

porprincipo Fri 14 Nov 2008 20:38

fast makaroner är ju ett roande ord, skulle jag också säga

- Read more -

hospitaliserad Fri 14 Nov 2008 20:39

haha jo du är ju lite konstig du också ;) Asså, jo makaroner är ju ett lite roligt ord, men, man kan ju bli lite oroad när jag ligger på golvet och skrattar tills jag gråter bara på grund av själva ordet. Eller det som utlöste gårdagens skrattattack; jag kom på hur otroligt ful Hellströms kattlåda är. Men som sagt, jag mår inte dåligt av det, och Simon säger att han bara tycker det är roligt att jag är glad så egentligen är det nog inget problem.

- Read more -

Anonymous Fri 7 Nov 2008 15:56

Du och jag är så läskigt lika :/ jag vet precis hur det känns, man har två sidor av sig och dom är i evig kamp. Om bara den goda sidan kunde vinna och man får livet tbx men endå bli smal :O det är den stora frågan hur det ska gå till:O<3 Kommer bli en tom vecka nu:(

- Read more -

hospitaliserad Fri 7 Nov 2008 15:57

Ibland ifrågasätter jag mig själv varför jag håller på.. Liksom, kommer livet bli bättre bara man blir smalare? Men på nått sätt kommer jag alltid fram till att det kommer bli lite bättre, eller att det i alla fall inte kommer bli sämre, men jag vet ju innerst inne att det inte är så egentligen. Varför ska det vara så svårt att släppa taget? En av anledningarna för mig tror ajg är för att jag är rädd, rädd att jag inte har något liv kvar om jag raderar ätstörningen helt, eftersom den har varit en del av mig så länge och typ trängt undan allt annat. Äsch, nu vet jag inte vad jag babblar om, behövde bara skriva av mig lite :)

- Read more -

helloanni Wed 5 Nov 2008 11:51

jag vet inte riktigt vad jag ska säga.

men.

jag älskar dig.

- Read more -

Emmabd Tue 4 Nov 2008 22:07

fast om man säger hoppas det ordnar sig så känns det som att man bara tror att det ska ordna sig, som att man inte bryr sig på allvar. vet inte vad jag ska säga.. tycker om dig jättemycket

- Read more -