Jag såg en stjärna falla.
Utomhus i det kalla.
Jag önskade mig inget mer än.
Att få tillbaka en kär vän.

Någon som gjorde mig glad till tusen.
Det lyser fortfarande i de flesta husen.
Mitt fönster är kallt när det möter min hand.
Jag förstår inte varför tiden rinner iväg som sand.

Ljuset från mitt rum och mörkret utifrån.
Gör att jag kan spegla mig till viss mån.
Mina ögon är röda som så många andra gånger.
Det går inte alltid att dölja med gitarr och sånger.

Ibland måste det bara få komma ut.
Komma och komma ända tills de tar slut.
Det blir alltid bättre då på något sätt.
Man får känna sig fri och så lätt.

Att få känna kylan i sin hand.
När ens hjärta står i brand.
Det är inte lugnande det är inte tryggt.
Vi har verkligen rivit allt vi förut byggt.

Men det finns alltid någonting kvar.
Även om jag inte så mycket av dig har.
Du är inte samma person som du var förr.
Jag orkar inte mer så det är lätt att stänga min dörr.

Annons

The photo has no tags

April 2012