March
Wednesday 10 November 2010 photo 1/1
|
Vinden skär mot huden i den mörka parken.
Hennes nakna kropp ligget mot den kalla marken.
Underlivet svider och hon vågar inte röra sig.
Hon tänker "Detta kunde aldrig hända mig."
Ensam hade hon i mörkret vandrat hem.
Klockan var bara tolv men kändes som fem.
Vägen genom parken var kortast.
Den var inte upplyst men gick fortast.
En man från bussen gick samma väg denna natt.
Han hade stirrat på resan där han satt.
Smått skrämd som hon blev försökte hon gå fortare.
Men avståndet mellan han och henne blev allt kortare.
Ifatt han kom och om henne grep tag.
Drog ner henne på marken och i följd av detta, ett slag.
Hon kunde inte skrika när han hennes mun höll för.
Med en besatthet i blicken och en hemsk alkohol odör.
Hon slog och stretade för att komma loss.
Men han var bättre än henne på att slåss.
Hennes kläder revs sönder och hon kände plågsam smärta.
Hon ville inte ge upp men hade ingen kraft att fortsätta.
Paralyserad av kyla och i chock hon blev lämnad kvar.
Hennes samvete kom nu med fler frågor än svar.
Hennes hjärta hade blivit krossat av den hon höll kär tidigare samma kväll.
Han som skulle följt henne hem men istället råkade hon ut för denna smäll.
Annons
Visa toppen
Show footer