Vi var ensamma hemma hos dig.
Känslorna bubblade i mig.
Kunde inte förstå varför heller hur.
Varför jag kunde ha sådan tur.

Att bli uppmärksammad av dig.
Det var en ny värld som öppnade sig.
Tystnaden kröp sig på.
Det ända man hörde var hjärtslag från oss två.

Du vände dig över mig i en rörelse.
Vann tystnaden med en avgörelse.
Mina läppar träffade någons för största gången.
De ensammas tåg lämnade nu perrongen.

Den varma känslan spred sig i min kropp.
Fyllde den med glädje och med hopp.
Kanske äntligen var det någon som gillade mig.
Som ett svar på mitt gillande av dig.

Du lärde och gav mig saker som ingen annan har kunnat göra.
Egenskaper och lärdom i mig som ingen nu kan förstöra.
Jag fick lära mig vad kärlek egentligen var.
Vad som gav de oändliga frågorna sina svar.

Ett år sen du rörde mig så för första gången.
Du gav texten till den ordlösa sången.
Jag är glad att jag hade dig så nära.
Jag är verkligen glad att jag nu har kommit över allt det dära.

Annons

The photo has no tags

April 2012