Sådanna hära dagar då man ångrar att man vakna
kul på dagen,har drivit med dom som tror vet hur man ska vara
men jag dömmer ingen trött nu på kvällen
jag har ont i nacken och har inte orken heller
folket stressar på mig nämner tiden hjärtat slår och jag svettas
folket klagar på allting som jag inte gör men jag vill bara inte lämnas
skriver saker som jag tänker på och ibland kanske du är med mig
tänker på samma meningslösa sak hoppas då att någon ser dig
jag kan inte sätta käppar i hjulet för dig det skulle bara vara slöseri
på tid från mitt liv som jag kan leva succesivt
det här är vi och jag är den jag suktat efter
saknar min älskling alla andra kan få hålla käften.
Nacken värker svårt att röra runt när lederna har knipit åt
sov på saken över folk som tror dom är i samma båt
saken jag drömde förseglar jag i min kista som bara lilla jag kan få
svårt att leva så när trötthet får toppa dagen och man kämpar
för att hålla ögonen öppna och hinna tänka när man andan hämtar
sätter mig sakta ner och flämtar och kniper händerna och tänker livet
allt det som vi missar och det som vi alla tar för givet
att livet ska bli lyx till slut för alla här vill ha millijoner
medans jag hellre konkurerar era tankar och beskjuter er med kanoner
ni krigar i kanoter och jag står på egen våg
minnen är bara gamla drömmar som man tror har kommits ihåg.
Låter mina ord sväva runt i rymden tyngdlöst
faller mot marken efter att ha blivit fälld av min egen skugga,faller handlöst
den som väntar på något gott väntar aldrig för länge
men det goda syftet verkar fly för det blir aldrig br ai längden
Du kan tänka strecket tanken skapa det och pennan den får lära efter
suddet suddar misstagen men inte dina misstag i livet som har gett dig den där min på käften
jag är den som är först men endå alltid efter står stilla i skogen bredvid löparstigen
verkar som äpplet nära trädet är väll ganska sant till slut om grenen inte har streckts ut och detta är bevis på för lite tid i tiden.
Förvirrad dricker jag av vattnet som dom säger gör mig gått
men jag vill ha sötma för mitt humör är bittert för jag orkar inte göra nått
bara se tillbaks på det jag fått och det jag gett i papper som sedan har blivit vått och i slutändan har stressat bort och glömts bort tills det ligger någonstans i ingenstans ensam och torkat till en egen sort som skapar nästa stig där jag om 30 år kan säga här så har jag gått.
Födda för ett syfte jag tror inte på det som ni predikar
min spegelbild är min spegelbild så sluta säga att vi är lika
bokens slut är nära bäst vi flyr o skådar nästa sida.

vet du hur fan man ska vara då mr. perfekt?