Nästan hela min eftermiddag igår bestod av att fnittra, skratta och pipa. Jag
kan hålla med om att jag säkert framstod som väldigt omogen, men det var så
underbart att bara skratta ut och inte skämmas över det.

"Lev varje dag som om den vore din sista"

Följande förgyllde min dag;

- På eftermiddagen åkte vi ett gäng från skolan för att låna böcker på biblioteket.
Då råkar jag halka omkull och Malin börjar skratta. Samtidigt som hon skrattar åt
mig får hon ett astma anfall. Jösses

- Innan vi går på bussen flummar Malin, och säger "detta är farboror Olle" när hon
står bakom Olle. Med en rolig röst och roligt ansiktsuttryck. Det var kul.

- När vi är på bingohallen och Erik inte märker att vi står bakom, trots att vi fnittrar.
"Varför sa du ingenting?" "Jag trodde du märke att de kom" Varken Malin eller jag
kunde behärska oss, så vi flydde ut och skrattade som idioter. På kvällen fick jag
veta att kommentaren om mig blev "Hon var väl söt, men är hon inte lite
omogen?"

- När Malin och jag går på storgatan så går vi armkrok och hon går baklängeset.
Sen försöker jag springa/gå fortare för att det kommer en bil. Då drar jag omkull,
och drar med mig henne ner.

Idag när jag vaknade gick det tio minuter till jag stod och skrattade för mig själv.
Jag vet inte vad det är som är fel med mig, men jag hade så kul. Det är helt
sanslöst!

Kolla gärna större format på bilden; http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=1530506&target=_blank Jag är onekligen nöjd över den.

Tss, jag är inget av vardera!