som folk (borde) vet(a) så har jag varit på gotland i x-antal dagar nu. mycket trevligt. kom tillbaka igår med feber och ont i halsen. jagtackar gud för pappas mirakel tabletter.

hade en liten plutt som hette Jonny. Första gången jag ridit ponny på över ett år, så det kändes ytterst litet. men han var iallafall sötast på hela lägret (minus Wilson o Pellson, dvs...).

Veckans händelse: Sista dagen på lägret bestämde vi oss för att ta oss ner till vattnet på en trevlig uteritt till havet. sagt och gjort. vi kom ner till vattnet med vår underbara gotländska "guide" fanny. när vi vandrat runt i vattet ett tag bestämde vi oss för att galoppera, eftersom det var sandbotten och mycket långgrundt. så vi börjar galopper utåt, när helt plötsligt började det komma en massa sjögräs runt omkring oss. ytterst märkligt. såklart tänkte inte jag (och majoriteten av alla de andra) på det, utan fortsatte galoppera. tills vi stupade. ena sekunden satt man på häst, och den andra var man i vattnet. väl under vattnet så kollar jag upp bara för att få se lille Jonnys hovar dansandes ovanför. till en början blev jag lättad då jag såg att jonny var vid liv (jag trodde han ramlat och brutit nacken), men sedan fick jag lite smått panik då jag förstod att det fanns en risk att jag skulle bli nertrampad av min polle, som han också, antar jag, hade panik. menjag kom upp till ytan och simmade tillbaka till honom där han nu stod och såg lite kosntigt på mig. precis när jag ska ta tag tygeln så bestämmer han sig dock för att kuta tillbaka till vännerna, så jag får trampa igenom blåleresanden ihopp om att få tag på honom.

efter att ha kommit ikapp resten av folket visade det sig att alla andra också stupat (dock var det bara jag och två andra som trillat av). det hade visst skapats ett gigantiskt stup mitt sanden pga strömmarna. menmen... vattnet var iallafall varmt...

IMORGON BÖRJAR JAG KULTURAMA! O____________O

kiss i stjärten!!!