Monday 10 December 2007 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Alltså det här är den finaste jullåten som någonsin spelats in, Mariavisa. Lägg filten så mjukt över barnet, känn lugnet som smyger sig på Vi fick inget rum hos de andra, det fanns ingen plats för oss två Allt liv som blir till måste älskas, och älskas för att det är till och ändå så svårt låta livet få rum, få rum för att bli vad det vill Han kom som ett ljus från Guds himmel, en ängel kom till mig med bud Och jag tog emot honom öppet, och kallelsen kom ifrån Gud Mitt liv skulle vara en åker, där liv väcks till liv ur sig själv Så lät jag mysteriet sakta ta form i barnet jag födde ikväll Vi fann inget husrom du lille, det fanns inga platser att se Till sist blev du lagd i en krubba, nu fyller du mörkret med fred Och värmen från husdjuren blandas med doft av din nyfödda hud Så starkt och så nära ditt ansikte är, du evige, sårbare Gud Lägg sjalen så mjukt över barnet, känn lugnet som smyger sig på De andra de har ju så bråttom, det fanns ingen plats för oss två Och liv som blir till måste älskas, och älskas för att det är till Så enkelt det är låta livet få rum, få rum för att bli vad det vill
Annons