August
Wednesday 19 August 2009 photo 1/1
|
Psykiatrikern hon ger mig papper som jag svarar på
stolen knarrar väggarna spökar och hon har frågor som jag ska förstå
hon frågar vart jag står och vem som står med öppna famnar
hon tror jag är i värsta virveln och säger du vet aldrig vart man landar
hon säger hitta någon du kan lita på och prata med och som fattar
du verkar som en glad pojk för medveten om det han haft men tappat.
Öppnar dörren från det gamla rummet och går ner för trappan
klarar jag mig hela vägen ner till jorden från himlen? Lika bra man chansar
alla känslor blandas och sista trappsteget lämnar fotsulan och skorna sätts på och jag går ut, jag går mot bilen som ska ta mig hem till mitt liv in i mitt hamsterhjul in i min hamsterbur jag hör en massa ljud som kan tyckas kul men spegelbilden av odjuret har gått och blivit fult
men till slut så avslutas sagan med ett lyckligt slut
mitt i prinsessan utan glas skos lyckorus i hennes stora hus
vinden vänder allting någonstans i sagan så jag blev min vädergud
ur bilen kliver jag sedan ner på den kalla asfalten
ser mig om kring igenkännandes tack vare fåglarna som sitter fast i marken
jag går hem och sätter mig och greppar tangenterna med handen
allting det kan bli glömt det som jag haft i famnen
din båt är ute på farligt hav medans min står säkert in i hamnen
rädda någon annan än mig det finns inte ens i närtanken
jag vill ha en sann vänn som jag kan lita på
och följa efter när jag inte orkar egna vägen gå
och bara lifta lite o glömma allt jag igentligen behöver tänka på
och låta tiden gå och livet det får slösas bort
slösas bort.
ingen här kan tala logiskt för ingen av er tycker som mig
du är inte någon sorts ängel från himlen som nu håller om mig
jag har egna fingar som får vifta runt om mig
har du inget vettigt att säga kom inte alls o prata strunt nej
ska allting handla om dig? Sen ska jag sätta svar på papper
varför ska du vara den som jag ska älska och tänka på innan jag somnar på natten
när jag nu letat så länge varför var det du som va skatten
jag hoppades på gud vid min dörr men det va du den jävla svarta katten
men sen vaknar jag ur drömmen kallsvettig och tar en sipp av vattnet...
stolen knarrar väggarna spökar och hon har frågor som jag ska förstå
hon frågar vart jag står och vem som står med öppna famnar
hon tror jag är i värsta virveln och säger du vet aldrig vart man landar
hon säger hitta någon du kan lita på och prata med och som fattar
du verkar som en glad pojk för medveten om det han haft men tappat.
Öppnar dörren från det gamla rummet och går ner för trappan
klarar jag mig hela vägen ner till jorden från himlen? Lika bra man chansar
alla känslor blandas och sista trappsteget lämnar fotsulan och skorna sätts på och jag går ut, jag går mot bilen som ska ta mig hem till mitt liv in i mitt hamsterhjul in i min hamsterbur jag hör en massa ljud som kan tyckas kul men spegelbilden av odjuret har gått och blivit fult
men till slut så avslutas sagan med ett lyckligt slut
mitt i prinsessan utan glas skos lyckorus i hennes stora hus
vinden vänder allting någonstans i sagan så jag blev min vädergud
ur bilen kliver jag sedan ner på den kalla asfalten
ser mig om kring igenkännandes tack vare fåglarna som sitter fast i marken
jag går hem och sätter mig och greppar tangenterna med handen
allting det kan bli glömt det som jag haft i famnen
din båt är ute på farligt hav medans min står säkert in i hamnen
rädda någon annan än mig det finns inte ens i närtanken
jag vill ha en sann vänn som jag kan lita på
och följa efter när jag inte orkar egna vägen gå
och bara lifta lite o glömma allt jag igentligen behöver tänka på
och låta tiden gå och livet det får slösas bort
slösas bort.
ingen här kan tala logiskt för ingen av er tycker som mig
du är inte någon sorts ängel från himlen som nu håller om mig
jag har egna fingar som får vifta runt om mig
har du inget vettigt att säga kom inte alls o prata strunt nej
ska allting handla om dig? Sen ska jag sätta svar på papper
varför ska du vara den som jag ska älska och tänka på innan jag somnar på natten
när jag nu letat så länge varför var det du som va skatten
jag hoppades på gud vid min dörr men det va du den jävla svarta katten
men sen vaknar jag ur drömmen kallsvettig och tar en sipp av vattnet...
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/idafty/402434652/
Visa toppen
Show footer