Monday 6 April 2009 photo 1/1
|
ibland kommer man på sig själv med det där fåniga leéndet. Du vet det där man får då man ser på en romantisk film. När de två älskade äntligen medger sina känslor för varandra, och sluter samman i den där perfekta inövade kyssen. Den som får hela biosalongen att brista ut i ett: "åååh! *snyft*"
Jag kom på mig själv med detta leénde idag. Dock var det inte något kärleksaktigt som fick mina mungipor att dras ihop till detta genanta smil. Nej då, inte alls. Jag tror det var någon i klassen som sa något, (i själva verket helt meningslöst) som hade sådan effekt på mig. Kanske att jag accocierade dessa ord med någon löjlig (men ändå skitbra) film jag tidigare sett. jag vet faktiskt inte hur det gick till, men sanningen att säga så skedde det. Pinsamt -Ja. men som tur var, så såg ingen. Iaf inte vad jag kunde märka. Det blev ingen konstig stämning eller så, och det måste ju bara betyda att ingen lade märke till mitt pinsamma ansiktsuttryck. Tack och lov. Och hej då.
Jag kom på mig själv med detta leénde idag. Dock var det inte något kärleksaktigt som fick mina mungipor att dras ihop till detta genanta smil. Nej då, inte alls. Jag tror det var någon i klassen som sa något, (i själva verket helt meningslöst) som hade sådan effekt på mig. Kanske att jag accocierade dessa ord med någon löjlig (men ändå skitbra) film jag tidigare sett. jag vet faktiskt inte hur det gick till, men sanningen att säga så skedde det. Pinsamt -Ja. men som tur var, så såg ingen. Iaf inte vad jag kunde märka. Det blev ingen konstig stämning eller så, och det måste ju bara betyda att ingen lade märke till mitt pinsamma ansiktsuttryck. Tack och lov. Och hej då.