Saturday 20 June 2009 photo 1/1
|
tvingar ingen att läsa
-bara benjamin är tvingad till att läsa ;)!
.. den tjugosjätte juni är det elva månader
.. den tjugosjätte juli är det ett år,
365 dagar tillsammans med världens finaste
klockan snart lite över fyra. Jag har förstått hur mycket jag behöver min pojkvän och hur mycket jag älskar honom, 12/6 tog det slut. Trodde det var där mitt liv tog slut. Seriöst. Jag ska försöka förklara min känsla (jag hade då) så noga som möjligt. (vi är ju tillsammans igen :D)
Hade kommit hem från skolavslutning var så otroligt glad ska ju vara ifrån skolan i tio veckor nu, slippa skiten tänkte jag. Sen på kvällen skulle de bli utgång, dock ville jag åka dit ifall benjamin och hans kompisar skulle dit. Tjatade om det hela veckan, frågade om han visste om han skulle eller inte. Självklart blev det tjatigt för honom, men trodde han skulle säga till när det blev för mycket.
Kom iallafall hem, började prata med honom. Och till slut sa benjamin (min lilla pojke) "jag pallar inte mer, det är slut" Jag minns hur den meningen bara eka sönder i mitt huvud. Minns hur jag låg på golvet och slog huvudet i golvet, skrek. tårarna slutade fan inte rinna..
När vi lagt på, snurra hela min värld. Den tappa färgen och mitt hjärta gjorde ont på något konstigt sätt. Kände mig halv, kändes som om han tog med min själ och mitt hjärta. Kändes som om jag inte hade någonting kvar att leva för. (han är meningen i mitt liv) Ringde min kompis Sanna. Det enda jag skrek ut var "möt mig!!" hon fråga hela tiden "va?! vad har hänt?" jag minns hur rädd du lät.
När jag väl gick ut, så sa jag (när vi inte ens hade kommit enda fram till varandra) "benjamin har dumpat mig!" Och sedan sa jag "kan inte andas, hela världen snurrar. jag är sönder" hon sa hela tiden "upp med armarna" och kramade om mig, hon släppte mig aldrig.
Vi gick och prata lite.. gick hem till henne ville absolut inte vara ensam hemma. Kunde inte låta bli att säga "nu får jag aldrig mer kalla honom 'min lilla pojke', aldrig mer få ha hans läppar mot mina, aldrig mer" Slutade inte ringa honom, ringde hela tiden. sluta inte.
Gjorde allt för att få en chans. Benjamin är fan mitt allt. Iallafall dagen efter försökte jag få mig själv på andra tankar. vaknade av att jag trodde jag och benne var tsm igen.. självklart var det en dröm. Sov en timme den natten, slutade inte heller gråta.
grät fan 24/7. iallafall försökte sysselsätta mig själv så åkte med mamma till halmstad för att hjälpa henne med att ta ut massa grejer från en lägenhet... hjälpte inte till. satt mest och grät. ringde benjamin och grät. grät och sa att jag inte ville detta mer.
När jag kom hem, kände jag sånn lust för att bara dö, seriöst. Bara dö. Så ville ut och sätta mig vid tåget, där jag och louise suttit. Så kom tåget.. mitt framför ögonen på mig. Jag var så närma.. och jag fick panik och la mig i gräset och grät självklart.
När jag kom hem berättade jag det för min andra kompis sofie.. hon fick panik och sa "vad skulle alla dina vänner, din familj göra utan dig?! :'(" sen berätta jag för benjamin, han började gråta.. :( frågade mina vännor vad benne hade skrivit till dom.. fredagsnatten till lördagen - dom berätta att han hade sagt han ångra sig (*gråter*) att han aldrig ville göra slut, att han inte leva osv.. fyfan va jag börja gråta.. sen prata vi ut det och han ville ge mig en chans till..
fyfan, Att älska någon såhär mycket, det är fan sjukt. Känns som om benne och jag är gjorda för varandra.. Jag älskar honom så mycket, jag älskar honom verkligen av hela mitt hjärta. Och jag vet om att han älskar mig också, riktigt riktigt mycket.. Nu är det snart elva månader, snart ett år.. herregud. benjamin du är mitt allt! Vill också du ska veta att du gör mig till den lyckligaste i världen benjamin <3 älskar att få dela andetag med dig på natten, älskar att ha dig i mitt knä och få leka med ditt hår eller din mage.. <3
Comment the photo
jag finns här för dig.
hoppas du vet det!
miss you gumsan!
<3
& jag blev sjukt ledsen <3,
& sen så skrev du men jag kommer vara din syster oavsätt vad , :'( <3 ,
ida jag lovar dej jag kommer alltid finnas här för dej med en hjälpande hand <3 , alltid , alltid ! <3 ,
glad för att det är ni igen, finns alltid här gumman!<3
allting fixade sig tillslut.
ellerhur? , oh sheat. fyfan vah rädd jah va :( du va helt blå i ansiktet.
jag finns alltid här nehman!
oh btw.
kan inte solen komma snart
så vi kan 'hänga' på campingen igen
tihhihi saknar tiden , fyfan <3
tycker om dejjh hjärtat!
<br />
haha, minns du när robin cykla förbi? HAHAHA<br />
och när vi låg där, så kom dom killarna med tjejerna. killarna bara "fjortisar" tjejerna bara "men dom är väl inte 14" hahahaha. fan va vi skratta :) jag saknar dig! och jag tycker om dig så sjukt mycke gumman<3 <br />
<br />
du och jag sen barnsben gumman..
26 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ideu-z/382234235/