September
Monday 9 March 2009 photo 1/1
|
Ett brev från hjärtat.
Dagarna går, men tiden står still.
Jag är fast i den stund, då du låg tätt intill.
Då du höll min hand, och kysste min panna.
När vi två var ett, kommer alltid att stanna.
Ett minne för livet, men med det sårar ändå.
När du låg här brevid, känns precis som igår.
Du höll min hand, och kramade mig hårt.
Alla ord försvinner, nu finns bara förlåt.
Jag tog nog förgivet, att det kunde bli vi.
Jag var berädd att ge dig allt, mitt liv och min tid.
Mina tårar faller nu, och jag hoppas du förstår.
Att jag minns dig och mig, som om det var igår.
Jag kan tro, jag kan hoppas, att du aldrig glömmer mig.
För vad som än händer, så kommer jag alltid att älska dig..
Dagarna går, men tiden står still.
Jag är fast i den stund, då du låg tätt intill.
Då du höll min hand, och kysste min panna.
När vi två var ett, kommer alltid att stanna.
Ett minne för livet, men med det sårar ändå.
När du låg här brevid, känns precis som igår.
Du höll min hand, och kramade mig hårt.
Alla ord försvinner, nu finns bara förlåt.
Jag tog nog förgivet, att det kunde bli vi.
Jag var berädd att ge dig allt, mitt liv och min tid.
Mina tårar faller nu, och jag hoppas du förstår.
Att jag minns dig och mig, som om det var igår.
Jag kan tro, jag kan hoppas, att du aldrig glömmer mig.
För vad som än händer, så kommer jag alltid att älska dig..
Annons
Visa toppen
Show footer