May
Monday 1 March 2010 photo 1/1
|
R.I.P Sara Victoria Bergman Uusimäki
Den första mars lämnade du denna världen för att komma till en bättre plats. Jag vet att du inte ville men jag vet också att du inte orkade kämpa mer... Jag visste att det någon dag skulle hända. Men du va stark hela vägen dit. Jag lovar dig min prinsessa att jag inte har sett någon starkare än dig. Du kämpade dag och natt plus att du hade alla mediciner som gjorde att du blev beng. Du va stark och modig på hela vägen gumman.
I slutet av februari 2009 fick du ditt första besked, jag kommer ihåg exakt allting som om det vore igår. Du skulle precis komma hem till mig så ringde du mig på min busshållsplats och sa att ja skulle komma och möta dig för att din mamma och pappa skulle hämta dig igen...? Vi fattade ingenting och dom sa att du skulle till sjukhuset igen. Du blev tvär ledsen och började skrika för du fattade ingenting, läkarna hade sett en förändring vid dina revben. När du åkte började jag gråta och sprang hem till amelia och grät i timmar för ja visste inte vad som hade hänt eller skulle hända... Sen fick du beskedet att du hade fått cancer, ewing sarkom.
Du började med cellgifter och hade det under hela sommaren och du tjatade hela tiden om att du ville bli frisk och slippa sjukhuset, slippa alla mediciner. Allting gick bra men när du skulle på en av dina sista efterbehandlingar så ville du runtka din rygg för du hade ont. Då såg dom att den hade spridit sig till lungan, bröstkorgen och nyckelbenet. Allting kom som en smäll, allt va ju över nu? Inga mediciner började hjälpa, ingenting hjälpte. Du kämpade varje dag... Jag fattar inte att det är slut nu...
Victoria du var en underbar person och ja har känt dig sen dagis, alla minnen med dig kommer jag aldrig glömma. Jag kommer alltid komma ihåg dig som den positiva starka personen. Jag fattar bara inte att det är slut, jag fattar inte att du är borta. Men även om du inte finns här på jorden så vet jag att du finns i allas hjärtan och att du vakar över oss som den fina ängeln du är. Du var så vacker och hade en personlighet som ingen annan... Jag ska försöka leva för dig, alla andra också. Det är sjukt att du inte ens blev sexton år. Medans du är där uppe sitter jag här nere på jorden... Jag tänker på dig varje sekund och du vet att jag aldrig kommer sluta att älska dig.
När jag var på sjukhuset igår ville jag inte lämna dig, jag ville inte gå ifrån dig. Jag vill vara i din närhet för jag trivs i den. Vi har så många minnen tillsammans aså sjukt många. Det går inte att säga alla men du vet vilka minnen vi har tillsammans. Du var alltid så ostress och kunde göra allting utan att skämmas. Sån sjukt go personlighet.
Men hoppas du har det bättre där uppe älskling, en dag träffas vi igen.
Jag älskar dig mitt hjärta vila nu i frid.
Den första mars lämnade du denna världen för att komma till en bättre plats. Jag vet att du inte ville men jag vet också att du inte orkade kämpa mer... Jag visste att det någon dag skulle hända. Men du va stark hela vägen dit. Jag lovar dig min prinsessa att jag inte har sett någon starkare än dig. Du kämpade dag och natt plus att du hade alla mediciner som gjorde att du blev beng. Du va stark och modig på hela vägen gumman.
Du började med cellgifter och hade det under hela sommaren och du tjatade hela tiden om att du ville bli frisk och slippa sjukhuset, slippa alla mediciner. Allting gick bra men när du skulle på en av dina sista efterbehandlingar så ville du runtka din rygg för du hade ont. Då såg dom att den hade spridit sig till lungan, bröstkorgen och nyckelbenet. Allting kom som en smäll, allt va ju över nu? Inga mediciner började hjälpa, ingenting hjälpte. Du kämpade varje dag... Jag fattar inte att det är slut nu...
Victoria du var en underbar person och ja har känt dig sen dagis, alla minnen med dig kommer jag aldrig glömma. Jag kommer alltid komma ihåg dig som den positiva starka personen. Jag fattar bara inte att det är slut, jag fattar inte att du är borta. Men även om du inte finns här på jorden så vet jag att du finns i allas hjärtan och att du vakar över oss som den fina ängeln du är. Du var så vacker och hade en personlighet som ingen annan... Jag ska försöka leva för dig, alla andra också. Det är sjukt att du inte ens blev sexton år. Medans du är där uppe sitter jag här nere på jorden... Jag tänker på dig varje sekund och du vet att jag aldrig kommer sluta att älska dig.
När jag var på sjukhuset igår ville jag inte lämna dig, jag ville inte gå ifrån dig. Jag vill vara i din närhet för jag trivs i den. Vi har så många minnen tillsammans aså sjukt många. Det går inte att säga alla men du vet vilka minnen vi har tillsammans. Du var alltid så ostress och kunde göra allting utan att skämmas. Sån sjukt go personlighet.
Men hoppas du har det bättre där uppe älskling, en dag träffas vi igen.
Jag älskar dig mitt hjärta vila nu i frid.
Comment the photo
vila i frid viktoria, <3
<3
90 comments on this photo Show all comments »
Directlink:
http://dayviews.com/iiceiice/445922982/
Visa toppen
Show footer