January
Tuesday 18 November 2008 photo 2/4
|
Jag grät. Den sorgen gick inte att beskriva.
Den omfamnade min själ, slet i väg mitt hjärta och lämnade hela min kropp full av sår.
Sår som aldrig skulle läkas.
Min kropp fullkomligt skrek efter hjälp, hjälp som aldrig skulle komma.
En tyngd vilade på mig. Sökte efter andan, men insåg att jag aldrig skulle finna luften.
Det skiftade till, allt blev mörkt och ljuset släktes.
Det var den enda gnista som höll mig till liv.
Det började att flöda från min kropp.
Sakta droppade det sista blodet och rann ner på dig.
Du tog mitt blod, min kärlek, mitt hat, min själ.
Du tog mitt liv!
Förstod att du aldrig skulle lämna tillbaka det som en gång fanns av min då levande kropp.
Det skulle alltid finnas spår i min kropp om att du hade varit där.
Den omfamnade min själ, slet i väg mitt hjärta och lämnade hela min kropp full av sår.
Sår som aldrig skulle läkas.
Min kropp fullkomligt skrek efter hjälp, hjälp som aldrig skulle komma.
En tyngd vilade på mig. Sökte efter andan, men insåg att jag aldrig skulle finna luften.
Det skiftade till, allt blev mörkt och ljuset släktes.
Det var den enda gnista som höll mig till liv.
Det började att flöda från min kropp.
Sakta droppade det sista blodet och rann ner på dig.
Du tog mitt blod, min kärlek, mitt hat, min själ.
Du tog mitt liv!
Förstod att du aldrig skulle lämna tillbaka det som en gång fanns av min då levande kropp.
Det skulle alltid finnas spår i min kropp om att du hade varit där.
Visa toppen
Show footer