August
Saturday 26 September 2009 photo 1/1
|
Idag är verkligen ingen bra dag. Jag känner mig så fruktansvärt tom innuti. Så obetydlig, så osynlig, ovärderlig... Känns som jag inte lyckas med något här i livet. Vad jag än gör så blir det fel, jag sviker folk. Dem sviker mig, jag drar mig undan.. lever mitt egna liv. Ett tag lät jag alla trycka ner mig, sen ändrade jag mig och bestämde mig för att jag inte skulle ta mer skit. Då blev det plötsligt värre. Det blev värre för att jag ställde mig upp och sa att jag tänker inte ta denna skit! Alla jag trodde älskade mig, som jag trodde skulle finnas där i alla lägen plötsligt svek mig. Från att ha massa vänner som var min mur som fångade mig när jag föll fanns där tillslut bara 2-3 personer kvar. Och dem orkade inte bära mig jämt.
Jag vet inte vad det är för fel på mig... Just nu har jag väl allt jag kan önska? Jag har världens underbaraste pojkvän som jag älskar mer än något annat i hela världen han är själva anledningen till att jag är här idag. Jag har en bästa vän som alltid ställer upp vad som än händer, som jag vet finns där jämt i alla lägen. Jag ska? flytta till Borås och få börja mitt egna liv, där jag kommer få må bra?
Det är såhär att folk orkar inte med jobbiga människor som mig. Det är vi som blir "lämnade" till de där som inte riktigt syns. Jag syns knappt? Ibland mina äkta vänner syns jag, där mår jag bra! där finns inga av de känslor jag känner nu! där har jag min mur, mitt skydd och kärlek. Där är jag älskad. Men som här? här har jag ingen.
Vet inte hur jag kan förklara så att folk kan förstå. Jag är inte den alla tror. Jag har haft det jävligt tufft och folk tror det hjälper med att säga att jag klarar det för att snart är skolan slut, men det är flera månader kvar. Det låter kanske inte länge i era öron, men för mig är varje dag som ett år. Tänk er då månader? känns som jag aldrig kommer någonstans.
Känns som jag kommer bryta ihop, faila totalt. Allt jag sagt att jag ska klara när jag varit stark kommer jag inte klara nu. Jag kommer gå miste om allt de fina jag har kvar... jag vet inte varför, men idag känns det så och jag vet inte vad jag ska göra för att den känslan ska försvinna. :'/
Jag vet inte vad det är för fel på mig... Just nu har jag väl allt jag kan önska? Jag har världens underbaraste pojkvän som jag älskar mer än något annat i hela världen han är själva anledningen till att jag är här idag. Jag har en bästa vän som alltid ställer upp vad som än händer, som jag vet finns där jämt i alla lägen. Jag ska? flytta till Borås och få börja mitt egna liv, där jag kommer få må bra?
Det är såhär att folk orkar inte med jobbiga människor som mig. Det är vi som blir "lämnade" till de där som inte riktigt syns. Jag syns knappt? Ibland mina äkta vänner syns jag, där mår jag bra! där finns inga av de känslor jag känner nu! där har jag min mur, mitt skydd och kärlek. Där är jag älskad. Men som här? här har jag ingen.
Vet inte hur jag kan förklara så att folk kan förstå. Jag är inte den alla tror. Jag har haft det jävligt tufft och folk tror det hjälper med att säga att jag klarar det för att snart är skolan slut, men det är flera månader kvar. Det låter kanske inte länge i era öron, men för mig är varje dag som ett år. Tänk er då månader? känns som jag aldrig kommer någonstans.
Känns som jag kommer bryta ihop, faila totalt. Allt jag sagt att jag ska klara när jag varit stark kommer jag inte klara nu. Jag kommer gå miste om allt de fina jag har kvar... jag vet inte varför, men idag känns det så och jag vet inte vad jag ska göra för att den känslan ska försvinna. :'/
Comment the photo
men du misslyckas absolut nt, tkr jag,
jag älskar dina låtar! :D <3
Oavsett vad som har hänt står jag på din sida. <3
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/iiisssaaa/412415137/
Visa toppen
Show footer