October
Saturday 18 October 2008 photo 1/3
|
shine your light down on me
Farmor, jag vet inte hur jag ska skriva det här.
Det var exakt det här som inte fick hända. Jag har länge sagt att om du försvinner går jag sönder på riktigt. Och nu när du är borta är jag verkligen trasig på riktigt. Det känns verkligen som att jag är halv. Jag är inte hel utan dig. Jag vet inte hur det här kommer gå. Det är så förbannat svårt utan dig. Du har alltid varit den bästa jag visste. Jag hatar att vi träffades så sällan som vi gjorde. Hade man kunnat spola tillbaka tiden hade jag åkt till dig och varit med dig varje dag den sista tiden om jag hade vetat.
Jag prövar att ringa dig, för att försäkra mig om att allt de här inte bara är en dröm. Men du svarar inte. Det gör så ont. För varje signal som går fram önskar jag mer och mer att du bara plockar upp telefonen och svarar som du alltid gör annars när jag ringer. Du är verkligen borta. Borta på riktigt. Borta för alltid. Jag har svårt att tro att det faktiskt är sant. Jag vill bara vakna upp och så är allt som vanligt igen. Men det kommer aldrig att hända.
Aldrig kommer jag komma hem till dig igen och mötas av massvis med kramar.
Aldrig mer kommer vi sitta hemma hos dig i Sollentuna i ditt kök och fika och prata om allt.
Aldrig mer kommer jag åka i hissen upp till dig som jag gillade så mycket när jag var liten.
Aldrig mer kommer jag stå och kolla på alla dina kort i ditt sovrum.
Aldrig mer kommer jag få brev av dig på min födelsedag och på julafton.
Aldrig mer kommer det finnas någon dom bryr sig så mycket om mig såsom du gjorde.
Jag är glad över att jag hann ringa dig och tacka för pengarna jag fick när jag fyllde år. Hade jag inte hunnit de, hade jag nog inte kunnat leva med mig själv. Jag glömmer aldrig det telefonsamtalet. Det var vårat sista. Det var sista gången jag hörde din röst. Det märktes på dig att du var dålig. Du var förvirrad. Du var förvånad av att kunna höra mig i telefonen även fast vi har pratat tusentals gånger förut.
Jag skulle verkligen göra allt för att få tillbaka dig. Men & andra sidan kanske du har det bättre där du är nu. Ditt hjärta var svagt och du var gammal. Du kämpade länge, men tillslut orkade inte ditt hjärta mer.
Jag saknar dig farmor. Hoppas vi ses i himlen.
<3
Farmor, jag vet inte hur jag ska skriva det här.
Det var exakt det här som inte fick hända. Jag har länge sagt att om du försvinner går jag sönder på riktigt. Och nu när du är borta är jag verkligen trasig på riktigt. Det känns verkligen som att jag är halv. Jag är inte hel utan dig. Jag vet inte hur det här kommer gå. Det är så förbannat svårt utan dig. Du har alltid varit den bästa jag visste. Jag hatar att vi träffades så sällan som vi gjorde. Hade man kunnat spola tillbaka tiden hade jag åkt till dig och varit med dig varje dag den sista tiden om jag hade vetat.
Jag prövar att ringa dig, för att försäkra mig om att allt de här inte bara är en dröm. Men du svarar inte. Det gör så ont. För varje signal som går fram önskar jag mer och mer att du bara plockar upp telefonen och svarar som du alltid gör annars när jag ringer. Du är verkligen borta. Borta på riktigt. Borta för alltid. Jag har svårt att tro att det faktiskt är sant. Jag vill bara vakna upp och så är allt som vanligt igen. Men det kommer aldrig att hända.
Aldrig kommer jag komma hem till dig igen och mötas av massvis med kramar.
Aldrig mer kommer vi sitta hemma hos dig i Sollentuna i ditt kök och fika och prata om allt.
Aldrig mer kommer jag åka i hissen upp till dig som jag gillade så mycket när jag var liten.
Aldrig mer kommer jag stå och kolla på alla dina kort i ditt sovrum.
Aldrig mer kommer jag få brev av dig på min födelsedag och på julafton.
Aldrig mer kommer det finnas någon dom bryr sig så mycket om mig såsom du gjorde.
Jag är glad över att jag hann ringa dig och tacka för pengarna jag fick när jag fyllde år. Hade jag inte hunnit de, hade jag nog inte kunnat leva med mig själv. Jag glömmer aldrig det telefonsamtalet. Det var vårat sista. Det var sista gången jag hörde din röst. Det märktes på dig att du var dålig. Du var förvirrad. Du var förvånad av att kunna höra mig i telefonen även fast vi har pratat tusentals gånger förut.
Jag skulle verkligen göra allt för att få tillbaka dig. Men & andra sidan kanske du har det bättre där du är nu. Ditt hjärta var svagt och du var gammal. Du kämpade länge, men tillslut orkade inte ditt hjärta mer.
Jag saknar dig farmor. Hoppas vi ses i himlen.
<3
finns om du vill prata<3
jag finns om du vill prata <3
älskar dig !
finns . <3
du vet att jag finns här ninnie, det vet du ! <33
42 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/imindiaan/281961035/
Visa toppen
Show footer