Monday 14 December 2009 photo 2/2
|
04:14
Woooo! I can feel a dygnsrytm all fucked up!
Genom nattens djupa mörker
ser jag ljusen utanför.
Är det dunket emot rälsen
eller mitt hjärta som jag hör?
Jag är långt från mig själv,
och jag har inget givet mål.
Jag reser inte till nånting.
Jag reser ifrån.
Hon var vacker som en morgon.
Hon var lycklig när jag kom.
Men med tiden växer tvivlen,
som man inte låtsas om,
tills man når till en gränsm
då ömhetens ord blir ett hån,
då man inte reser till nånting,
då man reser ifrån.
Varför
måste tågen gå?
Jag undrar varför?
En ny natt,
en annan plats,
men det är alltid samma resa
jag gör.
Ibland står tiden nästan stilla,
men lika plötsligt rinner den bort.
Mellan förväntan och förtvivlan
är steget alltför kort.
Så man faller utan nåd,
men man värjer sig i någon mån
genom att inte resa till nånting,
genom att resa ifrån.
Varför ...
Men man får inte sörja länge
över det omistliga man mist.
Vi ska ändå alltid förlora
våra största segrar till sist.
För vad vi har är ett liv,
där allt som vi får är ett lån,
och där vi inte reser till nånting,
där vi reser ifrån.
Vi reser inte till nånting.
Vi reser ifrån.
Ifrån - Adolphson & Falk
ser jag ljusen utanför.
Är det dunket emot rälsen
eller mitt hjärta som jag hör?
Jag är långt från mig själv,
och jag har inget givet mål.
Jag reser inte till nånting.
Jag reser ifrån.
Hon var vacker som en morgon.
Hon var lycklig när jag kom.
Men med tiden växer tvivlen,
som man inte låtsas om,
tills man når till en gränsm
då ömhetens ord blir ett hån,
då man inte reser till nånting,
då man reser ifrån.
Varför
måste tågen gå?
Jag undrar varför?
En ny natt,
en annan plats,
men det är alltid samma resa
jag gör.
Ibland står tiden nästan stilla,
men lika plötsligt rinner den bort.
Mellan förväntan och förtvivlan
är steget alltför kort.
Så man faller utan nåd,
men man värjer sig i någon mån
genom att inte resa till nånting,
genom att resa ifrån.
Varför ...
Men man får inte sörja länge
över det omistliga man mist.
Vi ska ändå alltid förlora
våra största segrar till sist.
För vad vi har är ett liv,
där allt som vi får är ett lån,
och där vi inte reser till nånting,
där vi reser ifrån.
Vi reser inte till nånting.
Vi reser ifrån.
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/insertsmeknamn/430492004/