October
Tuesday 21 September 2010 photo 2/2
|
Maria, jag tycker om våra små supéer med tända ljus.
Och visst njuter jag av att lyssna till din poesi i ditt mörka hus.
Och säj aldrig mera att du betraktar mej som din egen man.
För jag blir aldrig din, du blir aldrig min;
Man kan inte äga varann.
Maria, du får förlåta mej men du kan inte jämt va med.
Ibland är två en för många när man bara vill va ifred.
Det är inte nåt personligt, det är bara så det är.
Och jag är ingen fågel som du kan hålla fast i din lilla hand.
Nej, jag blir aldrig din, du blir aldrig min.
Man kan inte äga varann.
Maria, du gråter. Maria, varför?
Maria, att jag skall gå iland med att ensam berika dej
är väl ändå lika orimligt som att du kan va allt för mej?
Det finns ju så många sidor, så många behov man har.
Jag älskar dej men jag vill inte stå här ensam om du försvann.
Så jag blir aldrig din, du blir aldrig min.
Man kan inte äga varann.
Annons
Visa toppen
Show footer