January
Friday 26 July 2013 photo 1/1
|
(text kommer)
Ja, för ett år sedan hatade jag tanken på att börja med medicinering... I februari fick jag Venlafaxin, i maj byttes det ut mot Sertralin och nu är den borta och har precis börjat med Citalopram.
Har äntligen fått vid behovsmedicin också ._. I Östersund tänkte man typ "åh, hon intoxicerar sig, hon får inget extra" medan i Karlskrona så tänkte man "åh, hon intoxicerar sig, hon behöver vid behov så hon slipper ta för mycket av annat". Det var också väldigt givande, Freddie var med på läkarsamtalet i onsdags och nu väntar jag på kallelse till psykolog så vi kan prata om hur vi ska göra under tiden jag är i Karlskrona (fram till januari), eventuell terapiform och lite sådana saker. I Östersund så var det bara en evig väntan, och allting gick långsmt. Främst också för att jag inte var med i psyk-svängarna och de kanske inte tyckte att det behövdes något extra. Däremot här så sätts det in snabbt, och detta innan de har mina journaler från Östersund. De går på mina egna berättelser och sedan ringde de och pratade med någon i Östersund, helt otroligt. Jag var så lättad över ett bra samtal i onsdags.
Jag låg inne tis-fre, så kom ut tidigare idag. Har ut/insättingssymptom men det känns helt okej.. Just nu i alla fall. Pendlar mycket upp och ner och vet inte vad som är "mina" känslor och vad som är känningar av medicinerna. Men Freddie jobbar ikväll så jag ska bara försöka ta det lugnt och göra ingenting. Jag saknar Tim-samtalen, men har gått ett par gånger hos kurator på Karlskrona Ungdomsmottagning.. Vet inte riktigt vad jag ska göra, det är ganska skönt att ha oberoende kurator på ett ställe och sedan ha psyk, för det är så mycket man tänker och tycker om det på psyk som man bara måste få ur sig.
Får väl se hur det blir senare, det har varit jobbiga dagar nu. Har ett helt kaos i skallen och inom mig.
Geo tag
Visa toppen
Show footer