Uuääh.. Jag hatar allting just nu. Jag vill bara sova. Jag har tränat idag, 55 min spinning + sprang 10 min på löpbandet innan och jag har bara ätit två knäckebröd vid två-tiden. Ändå har jag ångest för att jag har ätit och mer ångest för att jag inte har choklad/socker hemma. Jag vill inte dricka alkohol för att "förstöra" träningen och jag ska hem om lite mer än en vecka så kan inte skära mig heller. Det är kaos i mig och ångesten sliter och river. Hånskrattar och flinar.

Jag var hos läkare idag, för uppföljning men det var en staffettläkare som inte ens verkade ha läst journalen. Men jag ska få Circadin utskrivet (dock hade jag inte fått recept på det vid 17-tiden så vettefan vad han gjort) för att försöka få rätt på sömnen. Circadin är melatonin som kroppen själv producerar för att bli trött och ska sova så kanske, kanske. Men någonting som gjorde mig lite glad var att Tommy (min samtalskontakt på psyk) kom ut till väntrummet innan jag hade läkarmöte och vi pratade lite eftersom jag inte mådde så bra i fredags så jag skickade iväg ett mail så han ville höra lite hur det var. Sen flyttade han tiden till 14:00 (skrev jag mest för att påminna mig själv). Men iaf, läkaren och jag pratade lite om att ev. få kontakt med arbetsterapeut för att hjälpa mig att få ordning på min struktur och vardag då detta är något som är oerhört svårt för mig. Jag broderar men ingenting blir bra nog, jag skriver på PM:et men det blir inte bra och jag skriver på inlämningsuppgiften till fredag men det skiter sig. Allting blir fel och kaos, jag blir less och deppig. Jag blir sugen på rakblad, godis, choklad, Coca-Cola, alkohol, att shoppa. När jag inte gör det, så blir det ännu mera kaos.

Men jag har tränat idag. Jag hoppas att det hjälper mig med sömnen. Jag har inte sovit ordentligt på snart en vecka, jag äter Imovane för ofta och jag äter på gränsen för mycket Atarax. Jag vill få lugn och ro. Jag vill få veta om jag får gå DBT eller inte, för ovissheten är så jobbig och tär. Det värsta är att jag sitter och läser på andras Dayviews, med psykisk ohälsa, ätstörningar och självskadebeteende. Jag vet att jag inte borde, att jag ska låta bli när jag mår så här, men det är så lätt. Jag är för tjock, för dum, för korkad, för äcklig.. Allting är fel och jag vill bara skära bort det som är fel. Tills allting som inte är rätt är borta. Jag vet att det är fel och dumma tankar, men de äter upp mig inifrån och ut. Tills allting med mig bara är fel och äckligt. Och när jag inte orkar mer, så snurrar tankarna fritt och jag kan inte hålla ordning på vad som är sant och vad som är fel. Igår natt kunde jag inte sova, jag hade tagit Atarax och Imovane och ibland får jag synstörningar, det var en massa skuggor av tjejer, flickor, kvinnor ? som kom emot mig, hotade mig, jag fick inte röra mig. Sen kollade jag på mina foton och de började röra på sig, jag älskar mina foton och jag blev förtvivlad för att de också höll på också... För ett år sedan var jag skeptisk till medicin, nu kan jag inte leva utan dem men de tär också. Jag vet inte vad som är värst. Att vara kaos i all medicin eller vara kaos utan medicin. Jag vill bara ha lugn och ro. Slippa tänka och oroa mig. Slippa hitta fel och brister hos mig själv. Men... säger en tanke, vad ska man då göra om dagarna? Hur är mitt liv utan detta? Är jag någonting? Kan jag bli någonting? Ibland undrar jag om jag någonsin får bli fri från tankar, ångest och oreda. Det vore så underbart att jag bara tror att det är en inbillning, en dröm att jag kan få må så... Dumma och äckliga mig som tror att någonting kan bli bra. Då blir du bara besviken och ledsen. Jag orkar inte med mig själv. Jag orkar inte tankarna. Bara håll tyst, vill jag säga, men jag hatar tystnaden lika mycket. Så jag vet inte vad som är bäst..

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

BeautifulBakura Wed 26 Feb 2014 22:35

Tycker det sista som Mel sa var klockrent.
Vi tror på dig <3

- Read more -

Melflickan Wed 26 Feb 2014 01:56

Circadin funkade bra för mig, hoppas den funkar för dig med!

Hallucinationer är ju ett tecken på överdos av Imovanen, det har hänt mig med. Så det är inte så konstigt att du såg alla de sakerna. Jag vet att det inte är lätt, men försök vara försiktig med medicinerna. Speciellt Imovane.

Du är en fantastisk människa. Självklart finns det mer av dig än ditt dåligtmående. Blir du av med det kommer du att ha energi till att göra saker du knappt ens drömt om tidigare. Kom ihåg att det finns människor som älskar dig, och de älskar inte dig för att du tar tabletter och skär dig. De älskar dig för den fina, mysiga människa du är när ångesten inte har övertaget - men de kommer inte sluta älska dig för att du mår dåligt heller.

- Read more -