Monday 11 January 2010 photo 2/2
|
- När hasr jag ljugit? Daniel ler mot mig och sträcker handen över bordet och lägger den över min. Jag rycker till och möter hans blick under bråkdelen av en sekund innan jag försöker dra åt mig handen men kroppen vill inte lyda mig. Daniel spänner blicken i mig.
- Att hålla inne med saker är nästan samma sak som att ljuga.
Jag sänker blicken, kinderna börjar hetta.
- Jag håller inte inne med något, säger jag och lyckas äntligen dra undan handen. Han hummar men tror mig inte. Jag kan förstå honom, jag är en usel lögnare. Han vinkar till sig en kypare och ber om notan. Först då slår det mig att jag inte har några som helst problem att förstå honom, trotts accenten. Jag har väl märkt det, men det är först nu det slår mig. Jag tycker om Daniels röst, tonläget och accenten. Jag tittar snabbt bort då han vänder blicken mot mig igen.
- Att hålla inne med saker är nästan samma sak som att ljuga.
Jag sänker blicken, kinderna börjar hetta.
- Jag håller inte inne med något, säger jag och lyckas äntligen dra undan handen. Han hummar men tror mig inte. Jag kan förstå honom, jag är en usel lögnare. Han vinkar till sig en kypare och ber om notan. Först då slår det mig att jag inte har några som helst problem att förstå honom, trotts accenten. Jag har väl märkt det, men det är först nu det slår mig. Jag tycker om Daniels röst, tonläget och accenten. Jag tittar snabbt bort då han vänder blicken mot mig igen.