December
Tuesday 23 November 2010 photo 1/1
|
Nu mår jag skit, men jag hoppas att jag nu kan släppa hela kusin Anna grejen... Jag mailade henne exakt vad jag känner och nu mår jag piss för att jag vet att jag sårat henne. För er som undrar:
Här är exakt vad jag skikade
Hej
Det jag har att säga kommer troligen att förstöra den lilla vänskap vi fortfarande har kvar men jag kommer aldrig kunna släppa det om jag inte får det sagt till dig, ett tag nu har jag försökt att hålla det ifrån dig för jag är rädd för att såra dig men jag vet inte om jag orkar det längre. Jag inser att det här kommer att kännas som ett påhopp ur intet och att det hade varit bättre att prata ansikte mot ansikte, men då klarar jag det nog inte...
Jag känner det som att de regler du sätter upp för mig inte gäller för dig själv... Du sa en gång till mig att du känner det som om jag inte prioriterar dig, jag vet inte om du minns det, det var i våras när jag glömt ringa upp dig på min födelsedag. Det var en massa om Ash också men jag minns inte allt, det var just prioriteringen som fastnade. Den terminen prioriterade jag skolan framför alla människor omkring mig, mina betyg, det var inte bara dig. Men kan du då förklara för mig hur det är bättre då att prioritera din hårfärg framför att gå ut och fira min student?
Jag vet att jag aldrig har varit och hälsat på och att det verkligen sårar dig, men sanningen är att jag inte vet om jag fixar att bo med dig och veta att jag inte har någonstans att ta vägen om jag skulle behöva komma undan. Det tror jag att jag redan har nämnt för dig men problemet är att jag inte vet om du verkligen uppfattar det jag säger. Du har så mycket att säga och redan första gångerna du pratade om dig och J så var det Linn som fick höra allt som var bra och jag allt som var dåligt. Det händer fortfarande att Linn skikar vidare saker som hon tror att jag redan vet som du inte talat om... Och när vi pratar om att ringa... Jag vet att du känner det som att det alltid är du som får kontakta migh att du är trött på det, men så här känner jag det. Ända sedan du flyttade ihop med J och innan dess känner jag det som att det är jag som har fått höra av mig och när jag hör av mig så känns det inte som om du är speciellt intresserad av vad jag har att säga egentligen. Det är säkert inte alls så men det är så det känns.
Det känns helt enkelt som att du inte ger ett skit men förväntar dig full förståelse och uppmärksamhet när dina val väldigt ofta handlar om att du ska må bra, att du ska göra det som du vill. Det är inte ett dåligt mål men det känns som att det har gått över styr.
En annan sak som jag måste få ur mig men som kommer att låta precis som ett personangrepp och det är inte alls så det är menat. Du har nämnt att du känner dig utanför när mina vänner ringer mig när du är hemma hoss mig, men det är okej att prata med J i någon timme varje kväll, jag vet att du frågar första kvällen, och det är okej att du ringer och säger god natt, men du behöver inte göra det klockan tjugo över tre på natten och prata i en timme, och varje gång han ringer så är det all ears tills han har pratat klart, men du känner dig utanför när mina polare ringer.
Jag vet att jag låter elak och att du troligen kommer att avsky mig, alternativt inte förstå vad jag pratar om men det är så här jag känner det och anledningen är så simpel som den här och den kan du inte rå för... Pengar kan man inte rå för att man inte har, men jag tycker att det är underligt att Js familj får julklappar men inte din. (nu pratar jag inte om mig för jag bryr mig inte längre). Igen jag vet att du inte har pengar men det sårar mig i alla fall att du inte kan försöka ta dig hit på min tjugoårs fest, fast det gör ingenting längre, jag bryr mig inte, känner du att du inte har råd så tvingar jag dig inte. Underligt bara att någon jag har kännt ett halvår skriver in det i almenackan så fort han får inbjudan men hon som säger sig vara en av mina närmaste vänner nekar för att kunna gå på en marknad och sedan komma på att det inte finns pengar... Det där kan jag ju ha uppfattat fel förstås... Förlåt i sådana fall
Scratch that, förlåt för allting jag har sagt, men det har funnits inom mig länge och jag orkar inte längre
Antonia
Annons
Comment the photo
outsideofthis
Sat 4 Dec 2010 08:29
Det kanske kommer, eller så inte. Du får vara beredd på allt, men du har iallafall gjort det rätta :)
Naurbereth
Wed 24 Nov 2010 16:05
You go girl! :D
Om jag ändå var modig nog att säga ifrån vissa gånger, kom ihåg att du kommer först alltid och att ingen får köra med dig!
Om jag ändå var modig nog att säga ifrån vissa gånger, kom ihåg att du kommer först alltid och att ingen får köra med dig!
Criller128
Tue 23 Nov 2010 23:12
Det är bra Tony :) Man ska inte gå och älta något på hjärtat under en längre tid. Det känns så fruktansvärt ont. Och om hon är stor människa nu, så ringer hon upp och försöker bättra sig :)
Anonymous
Tue 23 Nov 2010 20:36
Bra att du äntligen säger ifrån till henne.Hon förtjänar det
<3
<3
HerrMuffin
Tue 23 Nov 2010 20:10
Bra att du säger vad du känner! du behöver inte ha dåligt samvete, du gör henne en tjänst :)
18 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/isfolksalruna/478227095/
Visa toppen
Show footer