Thursday 2 January 2014 photo 1/1
|
Jag har ju glömt att skriva om mitt och Lisas år! Lång text men hoppas ni orkar läsa :)
Om vi börjar med att säga såhär: 2013 va ett år av förändringar mellan Lisa och mig. Vi har hittat varandra både i ridningen och när vi bara är i stallet. De som träffat Lisa och kanske till och med ridit henne vet att man som ny med henne inte kan göra så mycket när man är ny då hon helt enkelt inte lyssnar hon litar inte på personen tillräckligt. Om vi tar ridningen då så med vissa vill hon inte gå alls även om det är helt kravlöst eller så går hon fram men försöker man styra över henne eller be om att hon ska jobba så går det inte. Sån va hon även mot mig i början av 2013 så det har jag fått bygga upp nu under året. Att hon ska lita på att säger jag fram när vi är ute så vet hon att det är matte som vet bäst och hon som häst vet att hon egentligen nog inte kan så mycket om omvärlden så det är bara att hänga på ;). Sen har det blivit enorma förändringar på banan också, Från att knappt kunna trava och jobba med benen, ryggen och då få sänkt sitt huvud med sina enorma älg öron så är det nu något självklart.
I hanteringen litar hon mer på mig också, och jag på henne såklart. Som de i samma stall som jag har Lisa i, de som hängt med hela året känner nog till karate Lisa ;) Hon sparkades alltid när hon stod i stallgången ! Borstade man henne lite för långt bak på magen eller skulle massera med massage maskinen på baken så kastade hon ut bakhovarna först och frågade sen !. Dels för att hon är känslig och tycket att det kittlas men även tror jag för att hon inte litade på mig. Nu kan jag borsta henne nästan över allt men hon kastar aldrig ut några hovar utan visar att det är obehagligt genom att fnysa åt mig hahaha.
En annan sak som hänt under detta året är att jag fått en super fin vän Elinor Wallén.
Utan henne hade jag kanske gett upp för länge sen! Hon har fått mig att resa mig när allt varit tungt och hon har lyft mig till himlen med sina uppmuntrande ord både med Lisa men även med annat. Hon har varit en bra tränar kompis och en vän som visat mig andra sätt att göra saker på med Lisa. Det är nog mycket pga henne som jag har kunnat lita på lisa då hon pushat mig till att göra saker med lisa som jag nog aldrig skulle gjort annars. Vi är på äventyr på somrarna och gör stubbåkrarna osäkra ;) Och vi sliter rövarna av oss på banan. Allt för att våra hästar ska må så bra som möjligt men utan vår vänskap hade jag fallit för länge sen ! :D
Jag och Lisa gick även från att knappt hoppat 50 till att glida över 90 utan större problem det är mer jag som måste rida bättre för att det ska gå lättare :)
Vintern 2012 så började vi träna för dressyrtränare för första gången och det hjälpe oss att utvecklas super mycket. Dock fick min tränare erfara vad lisa var för häst ganska snabbt då vi hade flera pass där vi under hela passet bara kunde koncentrera oss på att få fram Lisa då hon bara slog mot skänklen eller hoppade på stället av den enda anledningen att hon helt enkelt är sån : En surkärring ;).
Hon kan va fin men så kräver man något som hon inte är med på och då backar hon bandet typ. Så att eftersom det man ville träna med henne gjorde henne sur så surar hon igenom helt och då går det inte att få henne att göra något. När detta händer (ungefär varannan dag på banan aldrig ute) Så har jag lärt mig under året hur jag ska hantera det.
Tyvärr va det i början av september 2013, exakt samma dag som jag va ute med Elinor och Emma på fältet och blev fotograferade som ni ser på bilden för den är tagen just den dagen. Som hon svullade upp i ena frambenet. Efter två veckor med lugn ridning ena veckan och bara uteritt i skritt andra och back on track på natten så va det fortfarande svullet. Tog ut VET och det konstateras att hon har en överansträngning i djupa böjsenans förstärkningsband. Bara skritt ute på asfalt i tre veckor sen sakta igångsättning i trav i 3 veckor sen galopp efter det. Kan säga att jag va otroligt positiv för hon skulle ju bli bra :D Nu 5 månader senare så är det som om skadan aldrig funnits! Hennes ben är som det ska och jag kan rida henne som innan skadan. Har det dock i bakhuvudet så hoppning och galoppera på fälten får vänta till i sommar men huvudsaken är att jag fick till baka min Lisa hel och fin och vilken Comeback sen ! Hon är finare än någonsin :D
2013 va fylld med skratt, gråt och förändringar! Nu är jag nyfiken på vad 2014 har att komma med :D!
Annons
Camera info
Camera NIKON D90
Focal length 55 mm
Aperture f/4.5
Shutter 1/640 s
ISO 200
Comment the photo
Anonymous
Mon 3 Feb 2014 19:24
Ville du veta mer om henne när hon var travhäst?
Anonymous
Tue 4 Feb 2014 19:43
Ja jag tyckte hon var en trevlig individ att jobba med. En trevlig arbetskamrat. Alltid trevlig, glad och ambitiös. Hon var snäll under inkörningen, dock lite vimsig.
Faktiskt en av de individer jag har tyckt mest om och en speciell känsla för henne har man då man tog sin första riktiga skötarseger med henne på storhäst.
De är ju som sagt några år sedan men har lite taget med vanlig kamera, framkallade på papper.
Faktiskt en av de individer jag har tyckt mest om och en speciell känsla för henne har man då man tog sin första riktiga skötarseger med henne på storhäst.
De är ju som sagt några år sedan men har lite taget med vanlig kamera, framkallade på papper.
Isabelle
Tue 4 Feb 2014 20:04
Okej. Ja hon är alltid trevlig men hon är ju ett sto så hon tjurar lite :)
Anonymous
Tue 4 Feb 2014 20:31
Ja :) och lite virrig som ung men mognade rätt snabbt ändå, fina donnan
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/issaloveya/517064232/