Var i Norge i helgen
tull - skitnervöst, gjorde typ bort mig på frågorna om vad jag skulle göra i Norge
Adrian satt också och svettades :S

sedan tappade vi nästan bort Z som tvunget skulle ta ut biljetterna fast vi förklarat sju gånger att det räckte att ha koden. (och tro mig - den snubben hade inte kommit fram på egen hand)

sedan var det brödskive till kvällsmat (inte macka, inte smörgås - utan brödskive med pålägg) ... och till frukost, och till lunch (eller lunsj då).
Vad fan - smörgås till lunch?
De förklarade, efter att vi svenskar kommit med dumma frågor, att det är för att skollunchen inte är gratis som folk är vana vid att ta med mackor i stället.
"Vad kan man köpa då då?"
- Yoghurt, sallad, frukt...
"Äter ni aldrig varm mat?"
- Jo då, jo då, vi har varme brödskive också!

Adrian och Kevin gick runt och var griniga för att de inte fått nån mat (inte ens knäckebröd eller grovt bröd fanns det och chokladkräm och hallonsylt är tydligen pålägg)
Vi byggde ett fort av bord och stolar i klassrummet vi sov i och utnämnde det till Nya Sverige - guvernerat av UNF. Vi krävde nationalsången som lösenord och blåste såpbubblor på alla som sa något om brödskive. Då kändes det bättre.

På alla hjärtans dag kvällen hånglade alla överallt. Visserligen var det mest kidz i åldern 13-16, som liksom precis upptäcker det där. Och det öppna klimat som Juvente/UNF är tillsammans med lägermentaliteten då allt måste ske snabbt innan man snart skilljs åt förklarar ju ockå en del. Men jag tror ändå att de var slightly värre än unfare i den åldern.

Adrian försökte få med folk på sina planer om Förenade Norden. Han skulle vara överste boss och delade ut diverse andra uppgifter (och städer och norka oljemiljarder om vi ville ha det) till alla som lyssnade.

På väg hem glömde Z sitt liggunderlag. (Den snubben har glömt något på var enda resa jag varit på tillsammans med honom - i Uppsala för två år sen glömde han hela sin väska på tåget)

För övrigt var det en hel del intressanta föredrag, bland annat om sammarbetet mellan norden och balkanländerna. Och en teaterpjäs, som antagligen varit mycket mer gripande om den inte varit på norska.

det är det väll inte. Jag var 16 när jag fick min första kyss...