Ikaros - Björn Afzelius

när ja tänker tillbaka på min barndom
ser ja skräckbilder tydligast av allt
ja, dom gånger dom skrämde eller slog mig
e de minnen som hårdast sitter fast

för som barn tar man kärleken för given
allting annat e emot ens natur
i den stunden man tar steget ut i livet
e man bara ett tillgivet djur

ändå står snart dom vuxna där och pekar
ut den riktning dom tycker man ska ta
alla drömmar dom själva har förvägrats
vill dom förverkliga genom sina barn

e man lydig belönas man och hyllas
revolterar man mister man allt
ingen älskar ett barn som inte lyckas
ingen älskar ett barn som e starkt

men vem besitter förmågan å veta
vad som ryms i en ny individ
å vem kan säga till nån annan hur lyckan ser ur
vem kan säga va nån annan vill bli

låt dina blommor slå rot där det finns jordmår
låt dina växter få leva där dom trivs
lås inte in dina plantor i ett drivhus
låt dom få slippa ett onaturligt liv

låt den du älskar få pröva sina vingar
en da så flyger din älskade rätt
vill du bli respekterad av din avbild
så får du visa din avbild respekt

han skriver grymma låtar .__.