November
Wednesday 5 December 2007 photo 1/2
|
Jag älskar den här bilden. Jag är nykär, ska ut och festa med mina vänner, känner mig attraktiv, fräsch, glad, och på kvällen efter krogen ska jag få träffa dig och sova hos dig. Och så blev det en ganska bra bild också. Jag funderar på allt och ingenting. På olika typer av människor. Innan vi blev tillsammans så har det, så långt jag förstått, verkat som att du varit rädd för seriösa förhållanden, eller iaf mer intresserad av småflörtar. Och när jag tänker på det så, så känns det som att vi kanske inte är samma typ av människa ändå. Men med mig kändes du som någon annan, som att du innerst inne ville samma sak som jag alltid vill. Bara ha någon. Den där enda som gör allt precis osm man själv vill ha det. Har aldrig förstått dte där riktigt med att man ska var snygg och få mest blickar på krogen. Om dte är som en tävling och man vill vara nummer ett... Man vill kanske vara den som flest tittar på, som flest vill ha, som flest tar på... Men jag vet inte... Oavsett hur många dom är som gillar en där i dimman så är dte ingen som kommer ha en som nummer ett. Man kommer aldrig bli den viktigaste i deras liv. Det man borde leta etfer är den människan som ser en som viktigare än dom ser sig själva. Där man inte är nummer ett efter deras egon, utan verkligen nummer ett. Och det är där jag är rädd att så många, även du, kanske provar sig fram... Jag vill inte tala om hur andra tänker, men bara berätta hur jag ser det... Kanske han är intressant just nu, äldre och coolare, och jag kan inte låta bli att känna så, att det är därför det blev han... Men ser du dig med honom för resten av live,t för alltid? Är han viktigare för dig än du själv? Det var likso mdet jag tänkte när det tog slut. Du kanske ville vara för dig själv, ge dig mer tid att vara ensam, tänka på dig själv, vara med kompisar, inte behöva vara lika mycket med mig, sånt. Och det var okej, jag förstod det, kunde själv ta vara på den tiden, unna mig själv något. Men sen kom det en ny... snabbt. Och det är kanske så när man är liten, att man provar sig fram, har många, korta förhållanden men nu är vi såpass gamla att ett förhållande är liksom inte att pussas på rasterna, det är mycket mer än så, mycket större del av ens liv... Och jag vill iksom inte tala om för någon hur dom ska ta vara på tiden, vad dom ska göra med sitt liv, men eftersom att jag älskar dig så så vill jag inte se dig slösa dina undebara resurser på någon du inte känner dne glöden för. För det går inte att vara singel och fri, men ändå vilja ha någon att krama om natten. Vi blir bara äldre, och jag känner mig så pass gammal att jag insett det, att oavsett hur många snygga brudar man ka nfå på krogen som kommer ingen av dom att hålla. Jag vill ha någon som säger hj när man kommer hem fårn jobbet, någon som pratar med en när man äter mat ihop, någon som lägger huvudet mot ens bröst när man kollar på tv en fredagkväll. Någon som är på riktigt, som bryr sig. Som jag bryr mig om. Ja gsaknar det... Att ha dig liggandes på min arm, tätt intill. Att se dina grimaser i duschen för att du tycker vattnet är obehagligt i ögonen... Allt det där. grejer som bara du kan. Och jag vet inte riktigt vart jag ville komma, är trött och svamlar bara nu, men jag saknar dig. Jag är beredd att vara där resten av livet, stå och vänta på tröskeln och se vart det leder, se om du kan älska mig igen. Skitsamma om vi spelar i olika ligor, om jag ska bli ingenjär och du polis, skitsamma om andra säger att det finns bättre, eller att det löser sig på något sätt. Det är dig ja gvill ha, och jag kan inte släppa taget. Jag vill inte tvinga dig ur ditt förhållande, eller få dig att tänka över det mer än du själv vill eller så. Det är egentligen elakt om ja gfår dig att ifrågasätta vad du gör. Men jag är desperat, jag vill få dig tillbaka, och jag vet inte hur starka era band blivit, men innan det blir för stakrt, innan du är helt störtföräldkad i honom så hoppas jag på någon slag ändring. Är jag ond om ja gsäger att jag önskar att dte tog slut? Att jag önskar att han var elak mot dig? Jag är rädd för att han är så mycket bättre än mig, även om du inte jämför oss så... Jag är ju bara en ung, oerfaren kille, som är alldeles för negativ, alldeles för tråkig, alldeles för blyg och alldeles för känslig. Men jag är ändå den första som var din nummer ett. Du offrade vänner och familj för mig, satte mig först. Jag kommer alltid älska dom stunderna, oavsett vad som kommer hända med våra liv. Jag glömmer det aldrig. Och jag ahr inte förändrats, förutom att jag kanske älskar dig ännu mer nu än tidigare. Vet itne varför jag fortsätter, en sån här text har aldrig hjälpt mig förr och kommer aldrig göra det. Ingen är väl intresserad av någon som bara klagar. Men om det kommer en dag när vi vaknar bredvid varandra igen, och du ler mot mig som du brukade, då ska jag aldrig klaga igen.
Annons
froekensvar
Wed 5 Dec 2007 17:46
Hoppas på dig.. Och läser för att jag förstår inte att någon annan kan älska så som jag älskat.
Anonymous
Wed 5 Dec 2007 01:47
:/
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ivel/130115054/
Visa toppen
Show footer