Wednesday 22 July 2009 photo 1/1
|
Omvårdnad på frilans; Igen!
Nu var det dags igen. Att vara på rätt plats på rätt tillfälle. Varje dag på väg till jobbet går jag igenom Vänersborg. Jag trodde att dett skulle bli en vanlig arbetsdag som vanligt, där inget händer på vägen dit, men icke sa nicke. När jag går förbi Hemköp på Sundsgatan så tittar jag av någon anledning bak och får då se två cyklister som inte i särskild hastighet krockar med varandra och faller till marken med ett brak.
Jag som bara är några meter därifrån är snabbt på plats och hjälper den ena upp och sedan den andra med hjälp av några andra personer. Ganska snart märkte vi att den ena cyklisten, en äldre man, har skadat fingret och det blöder kraftigt. jag erjuder mig snabbt att köpa plåster på hemköp och gör det snabbt, när jag kommer ut igen sitter mannen ner och håller en näsduk som blodstoppare. Jag gör i ordning ett plåster så fort jag kan och plåstrar sedan om såret som såg rätt milt ut med tanke på blodflödet som var en aning större.
Vi ringer efter färdtjänst och jag erbjuder mig att vänta med mannen utanför Hemköp tills taxin kommer, det tog cirak en kvart innan taxin kom och jag blev ledsagare för mannen.
Jag och mannen fick åka färdtjänst till Vårdcentralen där mannen snabbt fick hjälp av en trevlig sjuksköterska. Sjuksköterskan kosntaterade att det ej behövde sys och lindade sedan om såret. Mannen ska på återbesök på Fredag. Efter detta ringde vi färdtjänst igen och fick färdtjänst 20 minuter senare tillbaka till Hemköp för att hämta mat som mannen hade köpt. Väl på hemköp fick han ringa färdtjänst igen och skulle få det om 10 minuter. Jag sa hejdå till mannen och kunde stolt gå till jobbet, 45 minuter försenad, fast med en bra anledning. På jobbet fick jag bara höra saker som: "Det borde finnas fler som dig, du kommer klara dig galant som ambulansjuksköterska".
Nu var det dags igen. Att vara på rätt plats på rätt tillfälle. Varje dag på väg till jobbet går jag igenom Vänersborg. Jag trodde att dett skulle bli en vanlig arbetsdag som vanligt, där inget händer på vägen dit, men icke sa nicke. När jag går förbi Hemköp på Sundsgatan så tittar jag av någon anledning bak och får då se två cyklister som inte i särskild hastighet krockar med varandra och faller till marken med ett brak.
Jag som bara är några meter därifrån är snabbt på plats och hjälper den ena upp och sedan den andra med hjälp av några andra personer. Ganska snart märkte vi att den ena cyklisten, en äldre man, har skadat fingret och det blöder kraftigt. jag erjuder mig snabbt att köpa plåster på hemköp och gör det snabbt, när jag kommer ut igen sitter mannen ner och håller en näsduk som blodstoppare. Jag gör i ordning ett plåster så fort jag kan och plåstrar sedan om såret som såg rätt milt ut med tanke på blodflödet som var en aning större.
Vi ringer efter färdtjänst och jag erbjuder mig att vänta med mannen utanför Hemköp tills taxin kommer, det tog cirak en kvart innan taxin kom och jag blev ledsagare för mannen.
Jag och mannen fick åka färdtjänst till Vårdcentralen där mannen snabbt fick hjälp av en trevlig sjuksköterska. Sjuksköterskan kosntaterade att det ej behövde sys och lindade sedan om såret. Mannen ska på återbesök på Fredag. Efter detta ringde vi färdtjänst igen och fick färdtjänst 20 minuter senare tillbaka till Hemköp för att hämta mat som mannen hade köpt. Väl på hemköp fick han ringa färdtjänst igen och skulle få det om 10 minuter. Jag sa hejdå till mannen och kunde stolt gå till jobbet, 45 minuter försenad, fast med en bra anledning. På jobbet fick jag bara höra saker som: "Det borde finnas fler som dig, du kommer klara dig galant som ambulansjuksköterska".
Comment the photo
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/j-star/393534662/