Saturday 2 January 2010 photo 1/8
|
Okej, tänkte jag, ännu en specialeffektfilm, men det är ju Cameron, varför inte ge honom en chans? Det blev ju inte värre då jag fick veta att Sigourney Weaver och Sam Worthington skulle vara med. Men - jag tycker inte om när för mycket skapas i dator.
Så jag gick och såg den, den verkade snygg, historien verkade bra, men klassisk - vite mannen på kolonialhumör. Fast nu gäller det en annan planet: Pandora. Orden från projektets ledare är lena som smör - och ursprungsbefolkningen såg inte riktigt klok ut. Var mitt första intryck. Jag vande mig sedan. Man kanske inte ska ha fördomar.
Filmen är vacker, ganska bra gjord, medryckande, rörande och detaljerad. Planeten är full av spännande, välgjorda organismer och jag kom på mig själv i en scen att fundera över hur ett av dem fungerade samtidigt som jag lät mig hänföras av den underbara scenen. Som biologistudent hade jag älskat att besöka Pandora och upptäcka de fantastiska ekosystemen som precis som på vår planet är tätt sammanlänkade med varandra, det är bara det att här är banden tydligare. Men inte desto mer sårbara.
Filmen är ganska förutsägbar, men det gör den inte dålig. Tvärtom. Cameron utnyttjar sin värld in i det sista, ser jag det som. Där finns ett problem, och det kommer en lösning. Filmen är inte bara snygg och spännande. Den har ett budskap också. Ett budskap jag hoppas alla som ser den förstår. För budskapet gäller oss alla:
Hur långt är vi villiga att gå för pengar? Hur långt är vi villiga att gå för att ha den senaste bekvämligheten? Och - skulle vi gå lika långt om vi visste vilka band vi missar: banden med naturen? I Avatar har människan förstört vår planet och tar sig nu an Pandora för att uträtta samma process - men vill vi verkligen att det sker i verkligheten?
Klicka här för mer info
Comment the photo
Och sen motsäger du dig själv med ''Snygg och spännande'' :P
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/j0m0/434936562/