Wednesday 1 September 2010 photo 1/1
|
13 jobbiga månader har nu passerat, mitt hjärta gråter mer än aldrig förr. Och det finns inget jag kan göra åt det. Har varit nere i 13 månader, men har inte visat det för någon för jag vill inte att folk ska tycka synd om mig och vill inte smitta av det på andra. Så spelar glad helatiden istället för jag tycker att det känns bättre.
Men egentligen så är jag förkrossad inombords och kommer alltid att vara det, den delen som fanns där kommer aldrig att komma tillbaka och det är lika bra att vänja sig men det är inte så lätt som man tror...
Inte när man står så nära personen som jag gjorde, kommer aldrig någonsin att förlåta mig sig för att jag inte fanns där dagen då du gick bort. Jag han inte ens säga hejdå till dig och han inte säga att jag älskar dig heller, det är två saker som jag ångrar med mitt liv och kommer alltid att göra det.
Vill så gärna komma tillbaka till det ögonblick då mamma sa att mormor var dålig, så att jag aldrig hade åkt iväg till göteborg å sen till helsingborg, sen att man får ett samtal på tåget hem dör en röst säger "mormor kan försvinna medans du är på tåget", gör inte saken bättre.
Sen när man kommer hem sex på morgonen och får höra fyra timmar senare att hon gått bort gör ingenting bra...
Det enda jag gjorde var att springa ut till vägen för att vänta på bilen som skulle hämta oss.
Sen när jag väl kom till hospis fick jag inte ens se dig direkt.. Utan var tvungen att vänta på att dom skulle göra dig klar, sen när jag kom in i rummet så kände jag att hela jag brast, men jag kunde inte få fram det.
Utan det låg inom mig och bubbla helatiden, enda till efter din begravning då det brast till slut fast doc då jag var ensammen..
Och nu tänker jag inte skriva mer, fäller för många tårar medans jag skriver så ser knappt var jag skriver.
ÄLSKAR DIG och kommer alltid att göra det!
Annons
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/jaekeln/470714192/