June
Monday 25 May 2009 photo 1/1
|
Monday 25 May 2009 photo 1/1
|
|
Mitt förhållande till tåg är ungefär likadant som mitt förhållande till livet.
Jag tycker de är hemtrevliga sedda från insidan. De får mig att bli lite tillbakalutat nyfiken och behagfull. Der känns rätt tryggt och bra. Alltid bättre att se världen innifrån sin lilla vagn. Se livet flyga förbi där utanför som en teater, när man själv sitter säkert.
Tåg liksom livet ser jag tyvärr inte innifrån tillräckligt ofta.
Istället ser jag dem från utsidan. Kalla, långa, ensliga rader med vagnar. Rytande lok. De är skrämmande och facinerande på ett alldeles fasansfullt sätt. Är det värt det? Är den där lilla kittlande känslan av facination tillräcklig för att uthärda livet som den kalla, grå bangård det är? Där man ständigt ser möjligheter och människor flyga förbi i sina trygga små världar, lyckligt ovetandes?
Jag ställer mig ofta frågandes, men får så gott som aldrig något svar.
Visa toppen
Show footer